Klimatforskning på Norrtälje konsthall

Bigert & Bergström, The Hurricane Party, Norrtälje konsthall

I ett samarbete med Norrtälje konsthall medverkar Sveriges unga akademi med aktuell forskning till programmet för konstnärsduon Bigert & Bergströms utställning Hurricane Party. Frida Bender är docent i meteorologi vid Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.

– En annan person som förbluffande effektivt lyckats väcka uppmärksamhet kring klimatförändringarna är Greta Thunberg. Hon brukar säga: lyssna på forskarna! inledde Frida, IPCC har kommunicerat detta sen 1988, men inte lika effektivt.

Solens energi strålar in mot jorden, genom atmosfären som innehåller gaser som vattenånga, koldioxid och metan. Atmosfären utgör ett täcke kan man säga, och hindrar värmen från att stråla tillbaka ut i rymden. När vi ökar mängden växthusgaser i atmosfären genom utsläpp, så blir täcket tjockare och det blir varmare.

På Hawaii vid Mauna Loa Observatory mäts mängden koldioxid i luften, dess kända kurva visar att koncentrationen av koldioxid stadigt ökar. Temperaturen har i sin tur mätts under lång tid på flera håll i världen, och varierar såklart från år till år, men den långsiktiga trenden är tydlig, kurvan pekar brant uppåt.

I klimatforskningens verktygslåda finns till exempel data från satelliter, man använder också datormodeller som beskriver klimatsystemets fysik och kemi, där mängder av parametrar matats in. Kända faktorer om hur naturvetenskapliga fenomen fungerar och olika ingredienser i klimatsystemet, årstidscykler, återkommande väderfenomen, luftfuktighet, utsläpp osv ingår. Grovt förenklat kan man säga att genom att dra i reglagen för de olika parametrarna i modellen så kan vi förutsäga hur klimatsystemet kommer att påverkas, givet ett visst utsläppsscenario. Det är ett mycket bra verktyg, och modellerna ökar hela tiden i komplexitet och blir mer och mer högupplösta, dvs. de får bättre detaljåtergivning. Mycket kraftfulla datorer krävs för dessa beräkningar, och även där går utvecklingen snabbt framåt, med ökande arbetskapacitet hos superdatorerna. Längre fram kan en modell komma att motsvara verkliga förhållanden så väl att den kan kallas en Digital Twin.

Ett område som är svårfångat har fångat Fridas intresse, det handlar om klimatkänslighet. Klimatsystemet innehåller så kallade återkopplingsmekanismer, som när is och snö minskar så blir markytan mörk och absorberar mer solljus i en självförstärkande process. Det kan vi mäta. Andra återkopplingsmekanismer i klimatsystemet styrs av moln.

Molnens återkopplingsmönster är mer komplicerade än is och snö, en kul utmaning tycker Frida: ”Det här ska vi kunna kvantifiera bättre!” Många faktorer samspelar och skiljer sig också beroende på plats, är det molnen över Sydpolen eller Rådmansö vi ska undersöka? Sammanfattningsvis så vet vi idag att låga moln agerar utkastare, de kyler genom att studsa bort solens strålar. Moln högre upp i atmosfären fångar däremot in värmen. Vi vet att nettoeffekten av moln är kylande, men, återkopplingseffekten är förstärkande.

Föreläsningen ägde rum på 22:a våningen i det nybyggda Havstornet som står i mynningen till Norrtälje hamn. Det pågår ett intensivt byggande i inloppet till Norrtälje där skärgården breder ut sig intill. Publiken frågade sig om man tagit hänsyn i byggplanerna till havsnivåhöjningen som klimatförändringarna för med sig. – Är det kört? undrade någon.

– Min akademiska farfar, min handledares handledare Bert Bolin som var med och grundade IPCC, brukade säga: Det är allvarligt, men inte hopplöst. Idag säger jag att det är väldigt allvarligt, men inte hopplöst, avslutade Frida.

Nästa vecka föreläser klimatforskaren Gabriele Messori (Uppsala universitet) om extremväder. Kärt tack Norrtälje konsthall för det mycket roliga och intressanta samarbetet!