Ledamotskap i Sveriges unga akademi en katalysator

I det tvärvetenskapliga projektet ”The ethics and social consequences of AI & caring robots. Learning trust, empathy and accountability” ska Ericka Johnsons grupp undersöka interaktionen människa–robot i omvårdnadssituationer. Bakgrunden är att robotar är på väg in i vårt dagliga liv. Vi och våra barn kommer förväntas interagera med robotar när de utför olika typer av omvårdnad för, och med, oss i olika livsfaser. Vad kommer detta innebära för hur vi – och robotarna – ser på omvårdnad? Hur skapar vi ansvar, förtroende och empati i interaktionen?

– När jag först såg utlysningen kom jag att tänka på tidigare Sveriges unga akademi-ledamoten Danica Kragic Jensfelt, vars forskning jag kommit i kontakt med i unga akademin. Den väckte några idéer/reflektioner som jag utifrån min samhällsvetenskapliga utgångspunkt inte haft innan, och som var till hjälp när jag formulerade mina forskningsfrågor, säger Ericka Johnson.

– När jag började skissa på projektet föll det sig också naturligt att prata med Gabriel Skantze, professor i talteknologi vid KTH. Jag minns samtalet vi hade under en fikapaus på akademimötet i Amsterdam 2018. Långa SUA-fikapauser under mötena är bra – där händer mycket! Efter detta startade vi (Gabriel, jag och min co-applicant Katherine Harrison) en lång mejl-diskussion om hur engagemanget i ett samtal kan se ut, turtagning, samtalsregler osv, även denna mycket tvärvetenskaplig. Till slut blev det självklart att inkludera Gabriels robotprojekt Furhat som en fallstudie i projektet.

– Vi kan lätt säga att Sveriges unga akademi genom sitt sätt att föra samman forskare från olika fält och erbjuda möjlighet att bygga tillit i samtalen, som blir till en akademigemenskap, i högsta grad påverkat utformningen av min projektidé! Det har också skapat möjligheter att besöka nya fallstudiers miljöer och göra fältarbete. Och ja, det kallas för networking men jag tycker att det begreppet är för tomt och lättviktigt för att beskriva graden av tillit som byggs mellan ledamöterna i SUA.

Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt för att studera hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Projekten ingår i det nationella forskningsprogrammet, WASP-HS, där förkortningen HS står för humaniora och samhälle. Programmet ska framför allt analysera etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska aspekter som kan komma med det pågående teknikskiftet i samhället.

Mer information

WASP-HS