Lite kris och många lösningar på replikeringsutmaning

Se webbinariet i efterhand.

Program och medverkande

Rifo-ordföranden Betty Malmberg hälsade välkommen och introducerade webbinariet, replikeringsutmaningen är intressant för hela samhället betonade hon. Forskarna Anna Dreber Almenberg (natinonalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm, SUA-ledamot, ) och Johan Jansson (beräkningsmatematiker vid Kungliga Tekniska högskolan) redogjorde med en crashcourse både för vad replikeringsutmaningen betyder och presenterade en rad lösningar. Lite kris är det, konstaterade Anna Dreber, men läget är betydligt bättre än för 10 år sen. Det handlar sällan om medvetet förfalskade forskningsresultat, utan oftare om att forskare omedvetet gör fel som så kallad p-hackning och plockar russin ur sina resultat eller drar slutsatser på för små statistiska marginaler. Det finns ändå en stor mängd resultat vi kan lita på underströk hon.

Anna Dreber berättade också om lösningar och slog ett slag för att de kan och bör tillämpas omgående.

Johan Jansson berättade om projektet Digital Math som han leder. Där utvecklas artificiell intelligens för att göra säkra beräkningar. Verktyget är öppet och finns tillgängligt i webbläsaren, så att även andra kan tillämpa det och ta del av standarden. Man gör också utbildningar i gränslandet mellan matematik och programmering i samarbete med forskare i pedagogik. Utbildningarna riktar sig till alla nivåer, från förskola och upp till forskare och alla som använder matte i sitt yrke.

Ilona Szatmari Waldau (V) underströk att det är viktigt och kanske inte helt enkelt för alla att skilja på resultat från forskning och från andra källor. Köpta undersökningar kan ibland vara tendentiösa. Vad gäller patent är det dubbelt, det är både viktigt att tillvarata idéer och möjligheter att starta företag. Men samtidigt är det bra med open science för kunskapsutvecklingen. Szatmari Waldau hade en generell spaning vad gäller politikens användning av forskningsrön, att man använder dem oftast för att visa att andra har fel.

Fredrik Christensson (C) lyfte frågan om nollresultat, hur kan det uppmuntras att fler nollresultat publiceras så att vi kan få en bättre bild av kunskapsläget? Christensson instämde med Ilona Szatmari Waldau i frågan om patent. Han poängterade att offentligt finansierad forskning generellt ska vara tillgänglig, det vill säga open science.

Cissi Askwall, generalsekreterare för Vetenskap&Allmänhet berättade om de kontinuerliga undersökningar man genomfört av allmänhetens förtroende för forskare och andra grupper. Under pandemin har förtroendet ökat något för forskare, särskilt högt är förtroendet för forskare inom medicin följt av naturvetenskap och teknik. Det är något lägre för samhällsvetenskaper och humaniora, bland annat för att man inte känner till dessa områden lika bra. Förtroendet för vårdpersonal trumfade över det för forskare, medan förtroendet för myndighetspersoner sjunkit något. Även för politiker var förtroendet något lägre.

Fredrik Christensson kommenterade att politiker kan visa mer hur politiken handlar om att hela tiden väga olika intressen mot varandra. Sveriges unga akademis VD Anna Wetterbom som modererade webbinariet föreslog konceptet öppen politik, motsvarande öppen vetenskap.

Anna Dreber skickade med en önskan till politiker och forskningsfinansiärer om billigare tillgång till statliga Statistiska Centralbyråns värdefulla data. Hon sa också att hon ser positivt på replikeringsutmaningen, vi har verktygen och nu kan vi snabba upp arbetet.

Johan Jansson uppmanade politiker att integrera och följa de internationella riktlinjer som finns. Han föreslog också att tolkning av data och vetenskaplig metod tillämpas mer i skolan varvat med praktiska, verkliga övningar så att vi ”bygger in” kunskapen.

Vi kan lita på forskningen som helhet, men ibland inte på enskilda resultat enades man om. Betty Malmberg konstaterade att det varit ett arrangemang helt i Rifo:s anda, där man vrider och vänder på ett ämne och lär av varandra.