Ris och ros i akademins remissvar på infrastrukturutredningen

Läs remissvaret här

Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (SOU 2021:65)

Uppdraget för utredningen har varit att ge förslag på hur organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur kan stärkas.

SUA:s utgångspunkt för remissvaret är att forskningens behov ska vara vägledande i finansiering och prioritering av forskningsinfrastruktur, samt att det ska finnas en långsiktighet i satsningar och styrning.

Som utredningen föreslår kan den forskningspolitiska propositionen vara ett bra verktyg för att förankra politikens långsiktiga, strategiska inriktning, säger Johanna Rosén (SUA-ledamot och professor i tunnfilmsfysik vid Linköpings universitet) som lett akademins arbete med remissvaret. Däremot är vi kritiska mot att bredda forskningsberedningen till att omfatta de politiska partierna då vi ser en risk att fokus flyttas från forskningens behov och att dessa i stället underordnas andra politiska mål.

SUA håller med om utredningens bedömning att styrning av forskningsinfrastruktur på ett bättre sätt måste möta de behov av tydlighet och långsiktighet som finns, både vad gäller planering och finansiering. Vi saknar dock konkreta förslag om hur dessa behov ska mötas. Till exempel adresseras inte kärnfrågan om det långsiktiga finansieringsansvaret för lärosätenas avancerade forskningsmiljöer på ett tillfredsställande sätt.

Ett ytterligare problem med utredningen är att den inte behandlar internationell infrastruktur. Detta förklaras av att det inte ingick i utredningens direktiv, men utgör inte desto mindre en allvarlig brist i utredningen. Internationell och nationell forskningsinfrastruktur är ofta nära sammankopplade, både utifrån ett forskningsperspektiv, samt i frågor som berör finansiering och prioritering. Bedömningar av förslag rörande nationell infrastruktur kan svårligen göras utan att samtidigt ta hänsyn till konsekvenserna för Sveriges deltagande i internationella infrastrukturprojekt.