Vetenskaplig salong i Lund om Public Intellectuals

Efter mingel och plockmat tog gäster och talare plats för en varm välkomsthälsning och hej-runda där samtliga presenterade sig kort. Föreståndare Ann-Katrin Bäcklund berättade om Pufendorfinstitutet och dess verksamhet. Sveriges unga akademis Ericka Johnson och Katarina Wadstein MacLeod ledde salongen.

1. Arne Jarrick presenterar sin syn på samverkan. 2. Samtal i mindre sällskap. I förgrunden akademins Ericka Johnson och Gudbjörg Erlingsdottir, i bakgrunden till vänster Emma Sparr, SUA-alumn. 3. Katarina Wadstein MacLeod och Sara Bjärstorp, Prefekt/Universitetslektor vid Malmö universitet, i bakgrunden talare Bo Rothstein, Eva Rothstein (debattredaktör Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs dagblad) och journalist Karen Söderberg, till vänster i förgrunden Caterina Doglioni, Lunds universitet. Klicka för större bild. Foto: Sveriges unga akademi

Kvällens talare delade under tio minuter vardera sin syn på forskares plats i offentligheten: Arne Jarrick (professor i historia vid Stockholms universitet), Bo Rothstein (professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet) och Marie Rådbo (astronom, dr h.c. vid Chalmers tekniska högskola och Linköpings universitet). Sen släpptes ordet fritt för en stunds gemensamt, engagerat samtal med gäster och talare innan Johnson och MacLeod uppmanade alla att bryta upp för påfyllning av förfriskningar och fortsatt samtal tillsammans i spontana, mindre grupper.

Marie Rådbo är en pionjär inom samverkan, eller samspel som föreslogs som en alternativ term under kvällen. Hon insåg tidigt vikten av att dela med sig av sitt fält, astronomin, för att skapa förtroende för forskning och inte minst för att locka barn och unga till att få upp ögonen för forskning. Men det tog ett par decennier innan kollegiet sanktionerade hennes arbete med att engagera det omgivande samhället. En tid övervägde hon att ge upp och lämna forskningen, men förstod att hon var väl lämpad att stå upp för vikten av utåtriktade insatser och att genomföra dem. Marie Rådbo fick också mycket stor uppskattning utanför akademin av dem som fick ta del av hennes kunskap. Hon introducerade det första portabla planetariet i Skandinavien och kom att få utmärkelsen Årets folkbildare. Rådbo berättade att det kräver mycket djup kunskap för att kunna förklara komplex vetenskap för lågstadieelever, ett omformulerande som gett mycket tillbaka till henne som forskare.

Bo Rothstein deltar fokuserat i det offentliga samtalet. Han skriver ett antal debattartiklar och krönikor årligen, däremot har han ransonerat bort sociala medier, att medverka i tv och att ge intervjuer. Hotet mot akademisk frihet kan också komma inifrån varnade han och refererade till Jonathan R. Coles bok The Great American University: Its Rise to Preeminence, Its Indispensable National Role, Why It Must Be Protected. Det händer till exempel att forskare kontaktar debattredaktioner i försök att stoppa publicering av andra forskares texter. Rothstein hade mycket god erfarenhet av sommarforskarskola för ungdomar som han varit med och drivit med koppling till projektet Quality of Government vid Göteborgs universitet (GU). Rothstein berättade också om en studie där 80 professorer jämfördes dels med hur mycket de syntes i den offentliga debatten och dels hur starka de var i sitt fält internationellt. De flesta var varken eller, men en grupp var båda välrenomerade vad gäller internationella artiklar och citeringar och syntes i den offentliga debatten. Vid statsvetenskapliga institutionen vid GU är det förväntat och inget konstigt med att vara aktiv i den offentliga debatten, framhöll Bo Rothstein, de har också stark forskning. Sverige har mycket god statsvetenskaplig forskning, men vi kan se det som ett misslyckande att politiken går så dåligt och att demokratin är på tillbakagång i Sverige och i världen, problematiserade han.

Arne Jarrick klargjorde att det alltid är bra när någon med stor expertkunskap bidrar i samtalet om sitt fält. Men det är avgörande att det är kvalitet i samspelet. Ett bra exempel där forskare engagerat personer utanför akademin var när en naturgeograf utformat en studie och tog hjälp av samer för att göra mätningar och observationer. Jarrick framhöll att det är bra när det kommer idéer, kritik och förslag till akademin utifrån. Avgörande är att forskaren ansvarar för design och process. Det finns också tider då forskare behöver få isolera sig i elfenbenstornet, framhöll Jarrick. Ett dåligt exempel på samverkan är när incitament får lärosäten att premiera kvantitet i samverkan. En forskare publicerade till exempel rön om en påstått fungerande lögndetektor, men andra forskare avslöjade att den inte fungerade; det var en bluff. Ändå behöll lärosätet den aktuella forskaren och studien då det gav samverkanspoäng. Jarrick underströk vidare att det måste vara ok för forskare att presentera ovälkomna resultat. Som ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien och dess forskningspolitiska kommitté har han ansvarat för ett antal inspel och remissvar om samverkan. I ett av dem återfinns en uppmaning till regeringen att dra tillbaka ett förslag som riskerade leda till dålig forskning och mycket samverkan på bekostnad av bra forsknig och mindre samverkan.

LMK-stiftelsens Göran Bexell rundade av salongen och underströk att universiteten har dubbla uppgifter; både att vara problemlösare och söka ny kunskap, både vara omvärldens spegel och dess motor. Hur mycket samverkan som sker är egentligen oviktigt, vad som är centralt är att det finns en klarlagd integritet i samverkan, akademisk frihet och integritet är avgörande för forskarens verksamhet. Finns det oklarheter kring detta, krävs förtydligande avtal. Universitetsledningar måste slå vakt om forskares frihet och integritet och försvara forskningens kärnvärden, som kvalitet och självständighet. Göran Bexell gav också det konkreta rådet till forskare och lärosäten att skaffa en problemmedvetenhet, bilda organisation för detta och utveckla strategier för att effektivt kunna bidra i offentligheten i aktuella frågor där akademin har avgörande kunskap.

Nästa salong arrangeras i Lund i början av 2019.

Salongen arrangeras med stöd från LMK-stiftelsen