Vetenskaplig salong i Lund

Akademins Ericka Johnson och Katarina Wadstein MacLeod introducerade salongen och våra inbjudna talare Johan Östling, Ulf Ellervik och Bengt Olle Bengtsson inledde med kortare inspel om sina tankar och erfarenheter av samverkan.

Ericka Johnson, Göran Bexell (sittande), Bengt Olle Bengtsson, Ulf Ellervik, Johan Östling, Katarina Wadstein MacLeod och Boel Berner (sittande). Foto: Sveriges unga akademi

Johan Östling som är professor i historia vid Lunds universitet poängterade att synen på universitetet som kunskapsproducent är en ganska färsk företeelse, för inte så länge sen såg universiteten det som sin uppgift av vara förmedlare av kunskap. Då det transformerade medielandskapet gör det svårt för etablerade medier att nå ut i bruset, borde inte universiteten axla en del av ansvaret?

Ulf Ellervik, professor i kemi vid Lunds universitet, framhöll att vi får kreativitet genom att testa nya medier, träffa nya människor och skriva populärvetenskapligt. Han illustrerade sitt argument med en anekdot om en amerikansk fysiker, Geoffrey West, som bytt bana när kongressen sagt nej till en partikelacclerator i Texas. Istället tillämpade han sina matematiska kunskaper för att identifera mönster i urbana miljöer, han tittade också på organisationers patent och kreativitet i förhållande till deras storlek och hierakier. Ju mindre och ju plattare, desto bättre för kreativiteten hävdade West.

Bengt Olle Bengtsson, professor emeritus i genetik vid Lunds universitet, berättade att efter att ha svarat i affekt på en artikel i Forskning & Framsteg som han haft starka synpunkter på, kommit fram till ett par regler för sin medverkan i offentligheten. Dels att inte använda eller fästa vikt vid personangrepp, och dels att inte ge sig in i debatter som andra startat, för att undvika legitimera en debatt man från början tyckt var fel.

I publiksamtalet kom iakttaganden fram till exempel vad gäller så kallad kunskapsresistens, eller -obstinens kanske man skulle säga, om att även om de som opponerar sig mest högljutt inte ändrar sig i första taget så kan budskapet ha nått fram till långt fler och fått dem att tänka. En annan synpunkt var att vi måste förhålla oss ödmjuka till de sanningar vi har, tidigare SBU-ordföranden Nina Rhenqvist poängterade att sanning kan ha bäst före-datum, ca 15 år. Världen förändras och fakta med den.

En bit mat och mingel före. (Klicka för förstoring) Foto: Sveriges unga akademi

1 och 2. Mingel före. 3. Katarina Wadstein MacLeod släpper in gästerna och modererar samtalet. (Klicka för förstoring) Foto: Sveriges unga akademi

LMK Stiftelsens Göran Bexell sa i några slutord att samverkan kan vara ett kvalitetskriterium. Han lyfte Stockholms universitet som undersökt kriterier, aktörer och system samt identifierat vilken samverkan de vill ha och vad de har på lärosätet. Olika roller bör kunna meriteras på olika sätt. Det finns enormt mycket kanaler tillgängliga, använd dem! rådde Göran Bexell, och nämnde Fråga Lund och Forskning & Framsteg till exempel. Medel ska inte fördelas efter samverkan underströk han. Förtroendet för forskningen och lärosätena är oerhört viktigt, därför behöver vi delta i det offentliga samtalet. Där lyssnar också politiker och finansiärer. Sen är det också roligt, det har ju kvällens talare visat! avslutade Göran Bexell.

Stort tack för att vi fick möjlighet att åter genomföra vetenskaplig salong i Lund!

1. Katarina Wadstein MacLeod med SUA-alumner Helena Filipsson och Kristian Pietras. 3. Slutord. (Klicka för förstoring) Foto: Sveriges unga akademi