Sveriges unga akademi är en oberoende, tvärvetenskaplig akademi för ett urval av de mest framstående yngre forskarna i Sverige.
Janina Seubert är docent i psykologi vid Karolinska Institutet. Foto: Erik Thor/SUA
– Att vara med i SUA är inte jämförbart med något annat sammanhang man är med i som självständig yngre forskare. Här uppmuntras man att tänka på det stora, själva förutsättningarna för en fri och kreativ forskningskultur. Om man till exempel brinner för att prata om forskning med ungdomar, eller kanske på riktigt jobba med de politiska förutsättningarna, eller nätverka tvärvetenskapligt med forskare från andra länder – oavsett inriktning kan man i SUA skapa något helt fantastiskt! SUA öppnar dörrar.
Akademin är en oberoende plattform som ger yngre forskare en stark röst i den forskningspolitiska debatten och som arbetar med att föra ut forskning till barn och unga. SUA bildades 2011 på initiativ av Kungl. Vetenskapsakademien och har 35–40 ledamöter valda på fem år.
Foto: Lars Pehrson/SUA
Sveriges unga akademi deltar i den forskningspolitiska debatten genom bland annat debattartiklar, seminarier och remissvar. Vi vill att Sverige ska vara ett attraktivt land att forska i och vi vill stärka kvaliteten i svensk forskning. Som röst för forskare i början av eller mitt i karriären, bidrar vi med de erfarenheter och perspektiv som är unika för nästa generations forskningsledare.
Stärk den fria forskningen, gör Sverige mer attraktivt för internationella talanger och ge forskare goda förutsättningar för att samverka med det omgivande samhället. Det menar SUA i ett inspel till den kommande forskningspropositionen.
Basen i Sveriges unga akademis verksamhet utgörs av så kallade akademimöten, två dagar långa sammankomster i internatformat. Akademimötena hålls fyra till fem gånger per år och mötesplatsen roterar runt om i landet och utomlands för att kunna komma i kontakt med viktiga personer och institutioner i den lokala miljön.
På akademimötena bryts barriären mellan lärosäten och ämnesområden. Där sammanträder ledamöterna för att lyfta blicken och adressera stora aktuella samtidsfrågor. Det är vid dessa tillfällen som ledamöterna fattar beslut om verksamheten, där nya idéer till aktiviteter kommer upp och tas tillvara, där ledamöterna presenterar sin forskning och där tvärvetenskapliga initiativ äger rum.
Verksamhet med barn och unga ligger oss varmt om hjärtat. Vi vill visa att forskning är spännande och utmana stereotyper om vem som kan bli forskare. Ett av akademins fokusområden är därför att öka intresset och förståelsen för forskning och vetenskap hos allmänheten, med särskilt fokus på målgruppen barn och unga.
Vi vill visa vad det innebär att vara forskare, sprida förståelsen för ett vetenskapligt förhållningssätt och inspirera till samtal om forskningens betydelse för samhällets utveckling.
Genom internationella samarbeten stärker vi akademins genomslag, utvidgar ledamöternas nätverk och får inspiration och idéer utifrån. Vi deltar också på arenor där möjlighet ges att diskutera internationella forskningspolitiska frågor.
Vi samarbetar särskilt med andra unga akademier i världen. Vi är mycket aktiva i nätverket mellan de nordisk-baltiska länderna, de europeiska länderna, och vi samarbetar bilateralt med flera unga akademier i länder utanför Europa.
Sveriges unga akademis ledning består av fem ledamöter ur akademin: en ordförande, en vice ordförande och tre ledamöter. Ordförande, vice ordförande och ledningsgrupp väljs för en mandatperiod på 1 år av hela akademin under det sista akademimötet på våren. Akademiledningen förbereder ärenden inför akademimötena och träffas för akademiledningsmöten 4–6 gånger per år. Akademins vd är adjungerad till akademiledningen.
Stiftelsestyrelsen ansvarar för Stiftelsen för Sveriges unga akademi vars uppgift är att säkerställa att akademin kan bedriva sin oberoende verksamhet. Översiktligt innebär det att stiftelsestyrelsen har det ekonomiska och juridiska ansvaret för verksamheten, medan akademins ledamöter ansvarar och bestämmer över de aktiviteter som akademin bedriver.
Första steget är att skicka in en ansökan. Ansökningsperioden är vanligtvis öppen från november till början av januari. En invalspanel utvärderar alla sökandes vetenskapliga meriter och bjuder in de starkaste kandidaterna till intervju. Utifrån detta presenterar invalspanelen ett förslag på nya ledamöter som akademin fattar ett formellt beslut kring.
Ansökningar bedöms utifrån två kriterier: (1) vetenskapliga meriter och (2) intresse och förutsättningar för att framgångsrikt verka inom akademin. Utvärderingen görs av en tvärvetenskaplig panel av akademiledamöter, som är ny för varje år. Vid behov samråder panelen med externa experter för att bedöma vetenskapliga meriter.
Vi brukar ta emot 65 till 80 ansökningar och väljer in sex till åtta nya medlemmar per år. Det betyder att konkurrensen är tuff, och vi uppmanar dig att ansöka igen om du inte lyckades första gången. Det är inte ovanligt att ledamöter ansöker flera gånger innan de blir invalda.
Nej, nya ledamöter måste själva skicka in en ansökan.
Som ledamot får du tillgång till ett forum där ett urval av Sveriges ledande yngre forskare möts för att diskutera och driva frågor som i vid mening berör forskning och vetenskap.
Läs mer om hur Sveriges unga akademis verksamhet stöds.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.