Debatt: Äntligen forskningspolitisk utfrågning

Läs artikeln i Tidningen Curie

I fredags direktsändes en debatt om forskningspolitik där alla riksdagspartier deltog, inklusive forskningsministern. Det var avslutningen på Sveriges Radio P1 Vetenskapsradions serie om forskningspolitik.

Forskningsfrågor debatteras alltför sällan och det var därför härligt att äntligen höra åtta kunniga politiker ta sig an ämnet. Panelen var rörande överens om vikten av att värna ”nyfikenhetsdriven” forskning som initieras av forskarna själva, och att det behövs mer pengar för detta.

En brännande aktuell fråga som diskuterades var att internationella forskare väljer bort Sverige p.g.a. Migrationsverkets långsamma handläggning av uppehållstillstånd. För oss forskare är detta ett reellt problem, dels vid rekrytering av internationella medarbetare, men också för att vi ska kunna leva upp till den doktorandutbildning vi utlovat. Att presentera på internationella konferenser ingår i doktorandutbildningen men idag tvingas ofta utländska doktorander avstå p.g.a. försenade förlängningar av uppehållstillstånd. Oavsett hur Sveriges regering ser ut efter valet vädjar vi, lös detta snabbt!

En ansenlig del av statens forskningsbudget går till infrastruktur (t.ex. ESS. Max IV och SciLifeLab) och Vetenskapsradion ska ha en eloge för att detta diskuterades i programmet. Finansiering av infrastruktur måste diskuteras mer då investeringar i stora infrastrukturerna riskerar att tränga ut annan forskningsfinansiering. Det är viktigt att investeringar i enorma forskningsanläggningar sker utifrån verkliga forskningsbehov.

Den sittande regeringen förespråkar att forskning ska bedrivas i hela landet. SUA anser i stället att fokus ska vara på att finansiera forskning av hög kvalitet, oavsett var den bedrivs. Mindre forskningsmiljöer har svårare att få internationellt konkurrenskraftigt genomslag, vilket talar för att forskningen bör samlas till färre och starkare miljöer. Forskningsministern menade att forskningen måste finnas där industrin finns (ofta utanför storstäderna). Argumentet är svårt att förstå då kunskap är relativt lätt att flytta. SUA ser hellre att gedigen forskning med hög kvalitet bedrivs på färre ställen och att den kunskap som generas sprids genom t.ex. distansutbildningar.

Både den nuvarande och den förra regeringen har gjort riktade satsningar[1] som fått omfattande finansiering. Glädjande nog bekräftade hela politikerpanelen att sådana satsningar bör vara initierade av forskarsamhället och att forskare ska delta i utformningen av stora satsningar. Vi hoppas att de står fast vid detta även efter valet.

Forskare är en del av samhället och väl medvetna om de utmaningar som världen står inför. Precis som politiska partier kommer forskare i olika färger och former, med en gemensam strävan att förbättra världen. Hur detta ska gå till och vad som ska prioriteras är frågor där forskarsamhället gärna bidrar med kompetens och erfarenhet!

För Sveriges unga akademi,

Mia Philipsson, forskningspolitisk talesperson
Maria Tenje, ordförande

[1] Alliansregeringens strategiska forskningsområden (SFO:er) och nuvarande regeringens tioåriga forskningsprogram.

Mer information

Utfrågning: Vad vill politikerna med forskningen? Vetenskapsradion

Pengarna till forskningen Del 1/2: Hur ska satsningarna se ut? Vetenskapsradion

Pengarna till forskningen Del 2/2: Hur vet vi att satsningarna fungerar? Vetenskapsradion

Sena uppehållstillstånd bromsar svensk forskning Vetenskapsradion