Sveriges unga akademi har lämnat sitt remissvar på utredningen Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59). I en debattartikel i Curie skriver SUA att utredningens huvudförslag inte bör genomföras i sin helhet.

kollage_debatt_utredning_fofin

Foto: Erik Thor/Jesper Ahlin Marceta

Sveriges unga akademis remissvar på utredningen om forskningsfinansiering 2024

Curie: Fofin-förslaget stärker inte excellensen

I dag har Sveriges unga akademi (SUA) lämnat sitt remissvar på utredningen Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59). SUA är kritisk till utredningens huvudförslag och avstyrker att det genomförs.

Med förslaget skulle all statlig extern forskningsfinansiering flyttas till tre nya myndigheter: Vetenskapsmyndigheten, Innovationsmyndigheten och Myndigheten för strategisk forskning. De nuvarande forskningsråden skulle läggas ner. I vårt remissvar pekar vi på tre avgörande brister med utredningen.

För det första skulle forskarrepresentationen i de nya myndigheterna vara för svag. Flera av de myndigheter som i dag fördelar forskningsmedel har en stark representation av forskare i sina styrande organ. Med utredningens förslag skulle styrelsens ledamöter i två av tre forskningsfinansierande myndigheter utses av regeringen, och därmed stå under direkt politisk kontroll.

Det politiska inflytandet över svensk forskning är redan idag förvånansvärt stort. Som statliga myndigheter är lärosätena direkt underställda regeringen, som också utser en majoritet av lärosätenas styrelseledamöter. Utredningens förslag innebär att regeringen stärker greppet också om forskningsfinansieringen och att den akademiska friheten i Sverige undergrävs. Det vore mycket olyckligt.

Forskarsamfundet måste ha ett reellt och betydande inflytande i de styrande organ där strategiska beslut kring svensk forskning fattas. Utan makt att påverka sådana beslut blir svensk forskning alltför sårbar för politiska intressen och tillfälliga trender. Den föreslagna förskjutningen av ansvar till politiker och tjänstemän innebär en reell risk att forskningen, tvärt emot utredningens intentioner, blir mer kortsiktig och mindre samhällsrelevant.

För det andra saknar utredningen fokus på forskningskvalitet. Genomgående görs en olycklig distinktion mellan å ena sidan forskning som håller hög kvalitet och å andra sidan forskning som tar sig an samhällets och näringslivets behov – som om de två vore åtskilda.

I utredningens förslag betonas ökad strategisk förmåga och utmanings- och missionsdriven forskning. Tjänstemän och behovsägare föreslås formulera så kallade portföljer, inom vilka sådan forskning ska bedrivas.

Så uppnås inte forskningskvalitet. SUA menar att fria utlysningar i öppen konkurrens, där forskare själva bestämmer forskningsfrågor, är en förutsättning för excellent forskning – detta oavsett om det gäller nyfikenhetsbaserad grundforskning eller direkt tillämpbar forskning. En för stark styrning mot vad som för stunden uppfattas som strategiskt riskerar att leda till kortsiktighet i forskningen. Därmed blir det på sikt svårare för samhället att lösa framtidens problem.

För det tredje är det tveksamt att en omorganisation av svensk forskningsfinansiering skulle ge de effektivitetsvinster som utredningen kommer fram till. Enligt utredningens beräkningar skulle forskares tid kunna användas mer effektivt när antalet myndigheter minskar. Med förslaget skulle tid för forskning frigöras, då mindre tid skulle behöva läggas på att förbereda ansökningar.

SUA ställer sig frågande till de antaganden som ligger till grund för beräkningarna. Utredningens uppskattning av potentiellt sparad tid bygger på en överskattning av hur mycket tid forskare lägger på att hitta utlysningar och mata in uppgifter i olika ansökningssystem. Vi menar att det avgörande problemet för hur mycket tid forskare lägger på att söka finansiering är en följd av den i dag alltför låga beviljandegraden och anslagens otillräckliga storlek.

Utredningen gör dock en del viktiga poänger om tidseffektivisering, som SUA tillstyrker. Det vore till exempel välkommet med ett gemensamt ansökningssystem för forskningsfinansiering. Ett sådant skulle emellertid kunna utvecklas och implementeras inom den i dag rådande organisatoriska strukturen.

De osäkra effektiviseringsvinsterna motiverar inte en så genomgripande omorganisation som utredningen föreslår. Den tidskrävande delen för forskaren är att utveckla forskningsfrågor, formulera projektidéer och utveckla samarbeten. Detta är kärnan i det som gör extern forskningsfinansiering kvalitetsdrivande.

I hela Europa råder en trend i riktning mot missionsdriven forskning och tematiska satsningar. Det vore därför inte oväntat om Sverige i framtiden går i samma riktning. Men om vi gör det borde systemet inte organiseras på det sätt som beskrivs i utredningen.

För att uppnå träffsäkerhet i finansiering av forskning är det avgörande att forskare har en central roll på strategisk nivå. För att säkerställa kvalitet bör forskare vara starkt representerade i alla delar av förfarandet – från utformning och utvärdering av forskningsprogram till sakkunniggranskning av ansökningar. På så sätt garanteras finansiering av projekt av hög kvalitet och relevans. Så bygger vi ett forskningsfinansieringssystem som på allvar kan bidra till att lösa framtidens utmaningar.

För Sveriges unga akademi,

Ronnie Berntsson, ordförande

Gabriele Messori, forskningspolitisk talesperson

Shervin Bagheri, forskningspolitisk talesperson

Ann-Kristin Kölln, ledamot

Andreas Nord, ledamot

Cecilia Engdahl, ledamot

David Karlander, ledamot

Författare

Shervin Bagheri Foto: Erik Thor/SUA

Shervin Bagheri

Teknikvetenskap
Kungliga tekniska högskolan
Ledamot
Sammankallande forskningspolitik
2020–2025
Professor i strömningsmekanik vid Kungliga Tekniska högskolan
Utomhusporträtt av leende Ronnie Berntsson

Ronnie Berntsson

Naturvetenskap
Uppsala universitet
Akademiledning
Ledamot
Ordförande
2019–2024
Docent i medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet
Utomhusporträtt av Cecilia Engdahl

Cecilia Engdahl

Medicin
Göteborgs universitet
Ledamot
2022–2027
Docent i experimentell autoimmunitet vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Utomhusporträtt David Karlander

David Karlander

Humaniora
Uppsala universitet
Ledamot
2023–2028
Biträdande lektor i nordiska språk vid Uppsala universitet och Pro Futura Scientia Fellow vid Swedish Collegium for Advanced Studies
Utomhusporträtt Ann-Kristin Kölln

Ann-Kristin Kölln

Samhällsvetenskap
Göteborgs universitet
Ledamot
2023–2028
Professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet
Utomhusporträtt av Gabriele Messori

Gabriele Messori

Naturvetenskap
Uppsala universitet
Ledamot
Sammankallande forskningspolitik
2021–2026
Professor i meteorologi vid Uppsala universitet
Utomhusporträtt av Andreas Nord

Andreas Nord

Naturvetenskap
Lunds universitet
Ledamot
Sammankallande utåtriktad verksamhet
2022–2027
Docent i biologi, särskilt ekologisk fysiologi, vid Lunds universitet

Datum

Dela publikation

Relaterade artiklar