Sveriges unga akademi skriver på SvD debatt: Regeringen behöver se till att lärosätenas pengar kan användas till forskning och utbildning, inte att betala ”marknads­mässiga” hyror till ett vinst­drivande statligt bolag.

gabriele-ronnie-johan-r

Forskningspolitisk talesperson Gabriele Messori, ordförande Ronnie Berntsson och Johan Rockberg. Foto: Jesper Ahlin Marceta/SUA, Erik Thor/SUA

SvD: Forskningspengar går förlorade i orimlig hyra

Om inte regeringen agerar måste Nationalmuseum stängas, förklarade museets tidigare chef Susanna Pettersson i augusti (DN 23/8). Anledningen? För hög hyra. Med den ena handen drev staten ett museum – med den andra grävde den efter slantar i museets fickor.

Regeringen ska nu göra en översyn av hyresmodellen för kulturinstitutioner (DN 1/9). Men samma slags dubbeltänk som hotade Nationalmuseum drabbar också landets universitet och högskolor. Sveriges unga akademi menar därför att även situationen för landets lärosäten måste ses över.

I Sverige bedrivs forskning och utbildning genom myndigheter som inte får äga sina lokaler. I stället måste de hyra. En majoritet av lokalerna hyrs från Akademiska Hus, ett statligt bolag med vinstkrav. Det är en hyrespolitik som har gått vilse, konstaterade nyligen styrelseordföranden för tre av landets mest anrika universitet (SvD 16/9).

Akademiska Hus har ett vinstkrav på minst 6 procent över en konjunkturcykel. Förra året drog bolaget in nästan fyra gånger så mycket i hyresintäkter (6,8 miljarder kronor) som kostnaderna för fastighetsförvaltningen (1,8 miljarder).

För att sätta bolagets vinst i perspektiv var den 2022 större än den totala summa som Vetenskapsrådet – Sveriges största externa forskningsfinansiär – delade ut i forskningsmedel samma år.

En stor del av den vinst som Akademiska Hus gör (40–70 procent) skickas tillbaka till staten. Enorma mängder medel avsedda för forskning och utbildning går alltså till statskassan – utan att ens vara öronmärkta för forskningspolitiska ändamål.

Universitet och högskolor hör till de myndigheter som har haft högst procentuell hyreshöjning per kvadratmeter det senaste decenniet (Ekonomistyrningsverket 23/6 2021). Följden är att kvaliteten blir lidande, eftersom pengar som skulle gå till lärosätenas kärnverksamheter måste användas till att betala hyra.

De höga hyrorna tar också tid från forskning, då forskare behöver skriva fler och större forskningsansökningar som täcker lokalkostnaderna. Unga akademiker drabbas hårdast. Många av oss har inte fasta tjänster som forskare, utan är beroende av externa forskningsmedel.

Problemet uppstår eftersom Akademiska Hus tillämpar en marknadshyresmodell. Hyran för svenska lärosäten bestäms därmed efter nivån på hyrorna på den omgivande marknaden, i stället för att styras av kostnader för exempelvis drift och underhåll.

Samtidigt är det svårt att säga att svenska lärosäten är verksamma på en marknad. Kombinationen av lokaler – som föreläsningssalar, laboratorier och andra specialanläggningar – samsas på liten yta på ett sätt som saknar motstycke i det övriga samhället. Akademiska Hus har ett slags monopolställning. Det finns inga enkelt uttolkade marknadspriser att jämföra med.

Lärosätena tvingas anpassa sig. Till exempel utreder nu Kungliga tekniska högskolan alternativet att flytta från universitetets industrinära lokaler i Kista och Södertälje. Flytten skulle inte bara påverka forskningen, utan även näringslivet: ”Vi tror inte att vi kommer kunna klara oss utan en akademisk partner i Södertälje”, säger Scaniachefen Erik Dahlberg till DN (3/10).

För andra är det svårt, eller till och med omöjligt, att flytta eller sprida ut sina verksamheter. Många universitet och högskolor är bundna till sina befintliga lokaler. De har inga andra val än att betala den hyra som Akademiska Hus sätter.

När regeringen nu har beslutat att göra en översyn av hyresmodellen för kulturinstitutioner måste den också se över situationen för svenska lärosäten. Modellen kan förbättras. Med rätt åtgärder kan regeringen se till att lärosätenas pengar används till det de är avsedda för: forskning och utbildning. Det vore en viktig insats för de utmaningar som samhället står inför i dag och i morgon.

Ronnie Berntsson
ordförande Sveriges unga akademi

Gabriele Messori
forskningspolitisk talesperson Sveriges unga akademi

Johan Rockberg
ledamot Sveriges unga akademi

Författare

Utomhusporträtt av leende Ronnie Berntsson

Ronnie Berntsson

Naturvetenskap
Uppsala universitet
Akademiledning
Ledamot
Ordförande
2019–2024
Docent i medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet
Utomhusporträtt av Gabriele Messori

Gabriele Messori

Naturvetenskap
Uppsala universitet
Almedalen 2024
Ledamot
Sammankallande forskningspolitik
2021–2026
Professor i meteorologi vid Uppsala universitet
Porträtt småleende Johan i vit skjorta mot diffus ljus bakgrund

Johan Rockberg

Teknikvetenskap
Kungliga tekniska högskolan
Ledamot
2019–2024
Professor inom antikroppsteknologi och riktad evolution vid Kungliga Tekniska högskolan

Datum

Dela artikel

Relaterade artiklar

sua-rifo-extremvader-deltagare
Forskningspolitik
2024

Seminarium i riksdagen: Anpassning till extremväder i Sverige

Den 28 februari arrangerade Sveriges unga akademi (SUA) tillsammans med Rifo – Sällskapet riksdagsledamöter och forskare – ett seminarium om lokal anpassning till extremväder. Forskare och folkval...
jason-dent-zUD0bPRl30o-unsplash
Forskningspolitik
2024

Glädjande förslag från regeringen om BUL och förenade tjänster

I förra veckan kom ett efterlängtat förslag från regeringen om hur mobilitet tidigt i den akademiska karriären kan stimuleras. Förslaget innebär mycket välkomna förändringar som SUA länge argument...
PRESSkvafasadsommar
Forskningspolitik
2024

Frön för fler ERC-anslag till humaniora och samhällsvetenskap

Den 9 februari arrangerade Sveriges unga akademi ett rundabordssamtal där finansiärer, lärosäten och forskare fördes samman för att diskutera hur fler forskare inom humaniora och samhällsvetenskap...

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Stiftelsen för Sveriges unga akademi, orgnr. 802477-9483 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för personlig anpassning

För att ge dig en bättre upplevelse placerar vi cookies för dina preferenser