Sveriges unga akademi skriver på SvD debatt: Regeringen behöver se till att lärosätenas pengar kan användas till forskning och utbildning, inte att betala ”marknadsmässiga” hyror till ett vinstdrivande statligt bolag.
Forskningspolitisk talesperson Gabriele Messori, ordförande Ronnie Berntsson och Johan Rockberg. Foto: Jesper Ahlin Marceta/SUA, Erik Thor/SUA
SvD: Forskningspengar går förlorade i orimlig hyra
Om inte regeringen agerar måste Nationalmuseum stängas, förklarade museets tidigare chef Susanna Pettersson i augusti (DN 23/8). Anledningen? För hög hyra. Med den ena handen drev staten ett museum – med den andra grävde den efter slantar i museets fickor.
Regeringen ska nu göra en översyn av hyresmodellen för kulturinstitutioner (DN 1/9). Men samma slags dubbeltänk som hotade Nationalmuseum drabbar också landets universitet och högskolor. Sveriges unga akademi menar därför att även situationen för landets lärosäten måste ses över.
I Sverige bedrivs forskning och utbildning genom myndigheter som inte får äga sina lokaler. I stället måste de hyra. En majoritet av lokalerna hyrs från Akademiska Hus, ett statligt bolag med vinstkrav. Det är en hyrespolitik som har gått vilse, konstaterade nyligen styrelseordföranden för tre av landets mest anrika universitet (SvD 16/9).
Akademiska Hus har ett vinstkrav på minst 6 procent över en konjunkturcykel. Förra året drog bolaget in nästan fyra gånger så mycket i hyresintäkter (6,8 miljarder kronor) som kostnaderna för fastighetsförvaltningen (1,8 miljarder).
För att sätta bolagets vinst i perspektiv var den 2022 större än den totala summa som Vetenskapsrådet – Sveriges största externa forskningsfinansiär – delade ut i forskningsmedel samma år.
En stor del av den vinst som Akademiska Hus gör (40–70 procent) skickas tillbaka till staten. Enorma mängder medel avsedda för forskning och utbildning går alltså till statskassan – utan att ens vara öronmärkta för forskningspolitiska ändamål.
Universitet och högskolor hör till de myndigheter som har haft högst procentuell hyreshöjning per kvadratmeter det senaste decenniet (Ekonomistyrningsverket 23/6 2021). Följden är att kvaliteten blir lidande, eftersom pengar som skulle gå till lärosätenas kärnverksamheter måste användas till att betala hyra.
De höga hyrorna tar också tid från forskning, då forskare behöver skriva fler och större forskningsansökningar som täcker lokalkostnaderna. Unga akademiker drabbas hårdast. Många av oss har inte fasta tjänster som forskare, utan är beroende av externa forskningsmedel.
Problemet uppstår eftersom Akademiska Hus tillämpar en marknadshyresmodell. Hyran för svenska lärosäten bestäms därmed efter nivån på hyrorna på den omgivande marknaden, i stället för att styras av kostnader för exempelvis drift och underhåll.
Samtidigt är det svårt att säga att svenska lärosäten är verksamma på en marknad. Kombinationen av lokaler – som föreläsningssalar, laboratorier och andra specialanläggningar – samsas på liten yta på ett sätt som saknar motstycke i det övriga samhället. Akademiska Hus har ett slags monopolställning. Det finns inga enkelt uttolkade marknadspriser att jämföra med.
Lärosätena tvingas anpassa sig. Till exempel utreder nu Kungliga tekniska högskolan alternativet att flytta från universitetets industrinära lokaler i Kista och Södertälje. Flytten skulle inte bara påverka forskningen, utan även näringslivet: ”Vi tror inte att vi kommer kunna klara oss utan en akademisk partner i Södertälje”, säger Scaniachefen Erik Dahlberg till DN (3/10).
För andra är det svårt, eller till och med omöjligt, att flytta eller sprida ut sina verksamheter. Många universitet och högskolor är bundna till sina befintliga lokaler. De har inga andra val än att betala den hyra som Akademiska Hus sätter.
När regeringen nu har beslutat att göra en översyn av hyresmodellen för kulturinstitutioner måste den också se över situationen för svenska lärosäten. Modellen kan förbättras. Med rätt åtgärder kan regeringen se till att lärosätenas pengar används till det de är avsedda för: forskning och utbildning. Det vore en viktig insats för de utmaningar som samhället står inför i dag och i morgon.
Ronnie Berntsson
ordförande Sveriges unga akademi
Gabriele Messori
forskningspolitisk talesperson Sveriges unga akademi
Johan Rockberg
ledamot Sveriges unga akademi
Datum
24 oktober 2023
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.