Sveriges unga akademi har intervjuat framgångsrika forskare i flera länder hur man lyckas få medel från ERC. Utifrån svaren har vi sammanställt en ny rapport där vi riktar fyra rekommendationer till regeringen, forskningsfinansiärer och lärosäten om hur Sveriges framgångar inom ERC och svensk forskning kan stärkas.

Top-debatt

Undertecknare: Mia Liinason, ordförande, Ewa Machotka, ledamot och projektledare för rapporten, Jessica Jewell, ledamot och rapportförfattare. Foto: Erik Thor/SUA, Magnus Kårdal, Udo Shloegl

Europeiska forskningsrådet (ERC) är Europas flaggskepp för finansiering av nyfikenhetsinitierad forskning av högsta kvalitet. Budgeten för åren 2021–2027 är 16 miljarder euro, och att stärka Sveriges deltagande och framgång i ERC:s utlysningar är en central del av den nationella forskningsstrategin.

Medel från ERC är ett av det mest meriterande anslag en forskare kan få. För den enskilda forskaren ger det ofta fantastiska möjligheter att utveckla sin forskning och att bygga sin vetenskapliga karriär, vilket i sin tur stärker Sverige som forskningsnation.

Sverige skulle kunna göra bättre ifrån sig i ERC. Vinnova noterar i en rapport från 2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. att Sverige inte bara står sig sämre i konkurrensen utan också har ett lägre söktryck än forskare i jämförbara länder. Att det finns förbättringspotential har också Vetenskapsrådet kommit fram till i en rapport från 2020 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Idag, på Europadagen, lanserar vi en rapport om hur Sveriges framgångar inom ERC kan stärkas Länk till annan webbplats.. För att få inblick i vardagen bakom statistiken har vi genomfört intervjuer med unga forskningsledare i Sverige och i ett antal jämförbara länder - Danmark, Nederländerna, Norge och Schweiz. Flera av dessa länder har lyckats bättre i utlysningarna än Sverige. För att kunna jämföra olika nationella system, har vi också sett över de enskilda ländernas nationella policyer och riktlinjer för ERC-ansökningar.

Intervjuerna visar att det är ett stort åtagande att söka ERC-bidrag, inte minst för den enskilda forskaren, men också för den lokala miljön vid lärosätet och för det nationella forskningslandskapet i stort.

En forskare beskriver ERC som "det mest krävande" bidrag som går att söka och syftar på den tid det tar att skriva en sådan ansökan. Samtidigt betonade flera av de intervjuade som fått bidrag hur stor betydelse det goda stöd de fått från sina universitet, forskningsrådgivare, forskningsmiljöer och nära kollegor haft för deras framgång.

Flera lovvärda insatser görs idag för att förbättra förutsättningarna för dem som söker medel från ERC, men de insatser som görs är splittrade och otillräckliga. För att fler forskare i Sverige ska kunna söka och få ERC-bidrag krävs en rad insatser på både kort och lång sikt och de behöver genomföras av flera olika aktörer. Våra rekommendationer är:

  • Stärk stödet till forskare som skriver ansökningar till ERC. Vi föreslår att både lärosäten och finansiärer ger så kallad seed funding. Det är vanligt i andra länder och möjliggör för forskarna att utveckla och förbättra sina förslag via exempelvis pilotstudier och ökad forskningstid. Regeringen bör också stärka resurserna för den nationella kontaktpersonen (NCP) för ERC, så att sökande och lärosäten får ökade möjligheter till högkvalitativ information, rådgivning och träning.
  • Skapa goda villkor för värdmiljöer för ERC-projekt. Indirekta kostnader (overhead-kostnader) i andra länder verkar inte utgöra ett bekymmer på samma sätt som i Sverige. Vi rekommenderar att regeringen agerar för att indirekta kostnader utöver de 25 procent som finansieras av ERC inte utgör ett hinder att söka. Vi föreslår också att lärosätena och forskningsfinansiärerna samarbetar för att se över den befintliga modellen för indirekta kostnader, den så kallade SUHF-modellen, i syfte att öka transparensen och incitamenten för att söka ERC. Vi betonar vikten av att lärosäten inför incitament som skapar goda värdmiljöer, driver kvalitet och stödjer risktagande.
  • Säkerställ god tillgång till fria forskningsmedel. För att öka förmågan till banbrytande forskning av högsta kvalitet vid svenska lärosäten behöver regeringen och forskningsfinansiärerna öka andelen fria medel för forskarinitierade projekt inom alla ämnesområden. Lärosätena i sin tur måste säkerställa att forskare har goda villkor att utöva sin forskning och att det finns tid och resurser att utveckla nyskapande idéer.
  • Främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer med internationella nätverk. Här behövs en satsning på forskarmobilitet och rekrytering. Regeringen måste underlätta migrationsprocesser och förbättra villkoren för utländska forskare. Finansiärerna bör stärka stödet till mobilitet och lärosätena behöver satsa på långsiktiga och attraktiva karriärvägar för yngre forskare, samt attrahera forskartalanger internationellt och ge förutsättningar för akademiskt ledarskap.

De insatser vi rekommenderar tar hänsyn till och strävar efter att förbättra förutsättningarna för de sökande. De kommer också bidra till att stärka både enskilda forskare och forskningsmiljöer i ett internationellt perspektiv. Vi vet att vi delar dessa ambitioner med många. För att lyckas behöver regeringen, forskningsfinansiärer och lärosäten göra ett gemensamt tag och realisera en effektiv nationell stödstrategi.

För Sveriges unga akademi,
Mia Liinason, ordförande och rapportförfattare
Ewa Machotka, ledamot och projektledare för rapporten
Jessica Jewell, ledamot och rapportförfattare

Författare

Studioportätt Jessica Jewell

Jessica Jewell

Samhällsvetenskap
Teknikvetenskap
Chalmers
Ledamot
2022–2027
Docent i energiomställning vid Chalmers Tekniska högskola
Utomhusporträtt på Mia Liinason

Mia Liinason

Humaniora
Lunds universitet
Tidigare ledamot
2018–2023
Professor i genusvetenskap vid Lunds universitet
Utomhusporträtt av Ewa Machotka

Ewa Machotka

Humaniora
Stockholms universitet
Ledamot
2019–2024
Professor i japansk konsthistoria vid Stockholms universitet

Datum

Dela artikel

Relaterade artiklar

sua-rifo-extremvader-deltagare
Forskningspolitik
2024

Seminarium i riksdagen: Anpassning till extremväder i Sverige

Den 28 februari arrangerade Sveriges unga akademi (SUA) tillsammans med Rifo – Sällskapet riksdagsledamöter och forskare – ett seminarium om lokal anpassning till extremväder. Forskare och folkval...
jason-dent-zUD0bPRl30o-unsplash
Forskningspolitik
2024

Glädjande förslag från regeringen om BUL och förenade tjänster

I förra veckan kom ett efterlängtat förslag från regeringen om hur mobilitet tidigt i den akademiska karriären kan stimuleras. Förslaget innebär mycket välkomna förändringar som SUA länge argument...
PRESSkvafasadsommar
Forskningspolitik
2024

Frön för fler ERC-anslag till humaniora och samhällsvetenskap

Den 9 februari arrangerade Sveriges unga akademi ett rundabordssamtal där finansiärer, lärosäten och forskare fördes samman för att diskutera hur fler forskare inom humaniora och samhällsvetenskap...

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Stiftelsen för Sveriges unga akademi, orgnr. 802477-9483 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för personlig anpassning

För att ge dig en bättre upplevelse placerar vi cookies för dina preferenser