Debatt: Fyra saker som stärker Sveriges framgångar i ERC

Sveriges unga akademi har intervjuat framgångsrika forskare i flera länder hur man lyckas få medel från ERC. Utifrån svaren har vi sammanställt en ny rapport där vi riktar fyra rekommendationer till regeringen, forskningsfinansiärer och lärosäten om hur Sveriges framgångar inom ERC och svensk forskning kan stärkas.

Tidningen Curie Debatt: Fyra saker som stärker Sveriges framgångar i ERC

Ladda hem rapporten

Europeiska forskningsrådet (ERC) är Europas flaggskepp för finansiering av nyfikenhetsinitierad forskning av högsta kvalitet. Budgeten för åren 2021–2027 är 16 miljarder euro, och att stärka Sveriges deltagande och framgång i ERC:s utlysningar är en central del av den nationella forskningsstrategin.

Medel från ERC är ett av det mest meriterande anslag en forskare kan få. För den enskilda forskaren ger det ofta fantastiska möjligheter att utveckla sin forskning och att bygga sin vetenskapliga karriär, vilket i sin tur stärker Sverige som forskningsnation.

Sverige skulle kunna göra bättre ifrån sig i ERC. Vinnova noterar i en rapport från 2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. att Sverige inte bara står sig sämre i konkurrensen utan också har ett lägre söktryck än forskare i jämförbara länder. Att det finns förbättringspotential har också Vetenskapsrådet kommit fram till i en rapport från 2020 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Idag, på Europadagen, lanserar vi en rapport om hur Sveriges framgångar inom ERC kan stärkas Länk till annan webbplats.. För att få inblick i vardagen bakom statistiken har vi genomfört intervjuer med unga forskningsledare i Sverige och i ett antal jämförbara länder – Danmark, Nederländerna, Norge och Schweiz. Flera av dessa länder har lyckats bättre i utlysningarna än Sverige. För att kunna jämföra olika nationella system, har vi också sett över de enskilda ländernas nationella policyer och riktlinjer för ERC-ansökningar.

Intervjuerna visar att det är ett stort åtagande att söka ERC-bidrag, inte minst för den enskilda forskaren, men också för den lokala miljön vid lärosätet och för det nationella forskningslandskapet i stort.

En forskare beskriver ERC som ”det mest krävande” bidrag som går att söka och syftar på den tid det tar att skriva en sådan ansökan. Samtidigt betonade flera av de intervjuade som fått bidrag hur stor betydelse det goda stöd de fått från sina universitet, forskningsrådgivare, forskningsmiljöer och nära kollegor haft för deras framgång.

Flera lovvärda insatser görs idag för att förbättra förutsättningarna för dem som söker medel från ERC, men de insatser som görs är splittrade och otillräckliga. För att fler forskare i Sverige ska kunna söka och få ERC-bidrag krävs en rad insatser på både kort och lång sikt och de behöver genomföras av flera olika aktörer. Våra rekommendationer är:

• Stärk stödet till forskare som skriver ansökningar till ERC. Vi föreslår att både lärosäten och finansiärer ger så kallad seed funding. Det är vanligt i andra länder och möjliggör för forskarna att utveckla och förbättra sina förslag via exempelvis pilotstudier och ökad forskningstid. Regeringen bör också stärka resurserna för den nationella kontaktpersonen (NCP) för ERC, så att sökande och lärosäten får ökade möjligheter till högkvalitativ information, rådgivning och träning.
• Skapa goda villkor för värdmiljöer för ERC-projekt. Indirekta kostnader (overhead-kostnader) i andra länder verkar inte utgöra ett bekymmer på samma sätt som i Sverige. Vi rekommenderar att regeringen agerar för att indirekta kostnader utöver de 25 procent som finansieras av ERC inte utgör ett hinder att söka. Vi föreslår också att lärosätena och forskningsfinansiärerna samarbetar för att se över den befintliga modellen för indirekta kostnader, den så kallade SUHF-modellen, i syfte att öka transparensen och incitamenten för att söka ERC. Vi betonar vikten av att lärosäten inför incitament som skapar goda värdmiljöer, driver kvalitet och stödjer risktagande.
• Säkerställ god tillgång till fria forskningsmedel. För att öka förmågan till banbrytande forskning av högsta kvalitet vid svenska lärosäten behöver regeringen och forskningsfinansiärerna öka andelen fria medel för forskarinitierade projekt inom alla ämnesområden. Lärosätena i sin tur måste säkerställa att forskare har goda villkor att utöva sin forskning och att det finns tid och resurser att utveckla nyskapande idéer.
• Främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer med internationella nätverk. Här behövs en satsning på forskarmobilitet och rekrytering. Regeringen måste underlätta migrationsprocesser och förbättra villkoren för utländska forskare. Finansiärerna bör stärka stödet till mobilitet och lärosätena behöver satsa på långsiktiga och attraktiva karriärvägar för yngre forskare, samt attrahera forskartalanger internationellt och ge förutsättningar för akademiskt ledarskap.

De insatser vi rekommenderar tar hänsyn till och strävar efter att förbättra förutsättningarna för de sökande. De kommer också bidra till att stärka både enskilda forskare och forskningsmiljöer i ett internationellt perspektiv. Vi vet att vi delar dessa ambitioner med många. För att lyckas behöver regeringen, forskningsfinansiärer och lärosäten göra ett gemensamt tag och realisera en effektiv nationell stödstrategi.

För Sveriges unga akademi,
Mia Liinason, ordförande och rapportförfattare
Ewa Machotka, ledamot och projektledare för rapporten
Jessica Jewell, ledamot och rapportförfattare