Debatt: Skapa fler forskartjänster för unga

Läs artikeln i LUM

I november 2016 kom regeringen med en ny forskningsproposition som i första hand ska gälla till 2020, men samtidigt ha ett tioårigt perspektiv. I en debattartikel i DN beskrev vi i Sveriges unga akademi hur vi ser på propositionen. I propositionen återfinns en rad viktiga formuleringar om t ex vikten av oberoende forskning och förbättrade karriärvägar för unga forskare. Vi anser dock att det stannar vid goda intentioner eftersom det saknas uppbackning i form av substantiellt ökade basanslag. De verkliga ekonomiska prioriteringarna går istället till politiskt styrda och riktade satsningar. Detta anser vi är en olycklig väg att välja och vi vill istället värna den fria nyfikenhetsstyrda grundforskningen. Liknande åsikter har uttryckts även av Lunds universitets rektor, Torbjörn von Schantz. Här vill vi emellertid lyfta fram hur Lunds universitet kan förbättra villkoren för framför allt unga forskare, i relation till forskningspropositionen och Lunds universitets strategiska plan.

Vi tycker det är viktigt med fler meriteringsanställningar, annonserade i öppna internationella utlysningar. De bör vara sexåriga och innefatta ett startanslag samt efterföljas av en ordentlig utvärdering baserad på i utlysningen fastställda kriterier. Detta hade varit enklare att genomföra med större basanslag, men det får inte tas som en ursäkt för avsaknad av handling. I ett svar på vår och andras kritik av de fortfarande låga basanslagen svarar Helene Hellmark Knutsson, ministern för högre utbildning och forskning, att tidigare höjningar av universitetens anslag har resulterat i fler tidsbegränsade anställningar, men endast en marginell ökning av antalet meriteringsanställningar.

Det finns en risk att politikerna inte ser fortsatta höjningar av basanslagen som meningsfulla då de inte används på ett bra sätt. Svaret på detta borde vara en verklig satsning på meriteringsanställningar med de resurser vi har!

Det finns även en mängd andra åtgärder för att stärka unga forskares positioner vid lärosätet och som kan implementeras utan att belasta budgeten. Unga forskare är en resurs som borde användas i högre grad i Lunds universitets olika beslutande och rådgivande organ. Med vår goda överblick över unga forskares situation vid landets lärosäten har vi noterat att det finns andra större universitet som har kommit längre än Lunds universitet i detta avseende. Unga framgångsrika forskare kan bidra med nya lösningar och ett utanför boxen-tänk som ett traditionsrikt lärosäte som Lunds universitet kunde dra fördel av i betydligt större utsträckning än vad som görs idag. Genom de viktiga ledarskapsprogrammen vid Lunds universitet, såsom t ex MFL (Morgondagens forskningsledare) och luPOD (Lunds universitets postdoktorala program), finns redan en pool av unga forskare som kan användas för ledningsuppdrag. I forskningspropositionen lyfts också vikten av jämställdhet inom högskolesektorn fram, men utan några förslag på konkreta initiativ. Rektor har vid flertalet tillfällen lyft fram jämställdhet som en angelägen och strategisk fråga för universitetet. Här har Lunds universitet en chans att verkligen göra något, både vid nyrekryteringar och för att stödja universitets befintliga personal. Vi inom Sveriges unga akademi ställer gärna upp som bollplank för konkreta åtgärder, goda idéer saknas inte1.

Helena Filipsson, Martin Leijnse, Kristian Pietras och Helena Sandberg, ledamöter i Sveriges unga akademi och verksamma vid Lunds universitet.

Mer information

Sveriges unga akademis inspel till Forskningspropositionen