Debatt: ”Svensk forskning skulle kunna lyftas”

Svenska lärosäten måste ges bättre ekonomiska förutsättningar för att kunna ta emot forskningsmedel från ERC. Men det finns lösningar som utbildnings­ministern bör ta tag i, skriver Sveriges unga akademi i Svenska Dagbladet.

I en debattartikel i SvD 14/3 noterar utbildningsminister Mats Persson att Sverige är sämre än andra jämförbara länder på att erhålla forskningsmedel från Europeiska forskningsrådet (ERC). Persson har rätt: Sverige halkar efter.

Lyckligtvis är förutsättningarna utmärkta för utbildningsministern att ta tag i saken. Regeringens arbete med den forsknings- och innovationspolitiska propositionen, som förväntas vara klar i höst, är i full gång. Inför propositionen har en mängd högkvalificerade aktörer både belyst problemet med låga svenska beviljandegrader i ERC och föreslagit lösningar på det.

I en rapport som Sveriges unga akademi publicerade 2023 visar vi att det finns stor potential för svenska forskare att erhålla medel från ERC. Ett av de största hindren som står i vägen är nivån på de så kallade indirekta kostnaderna. ERC har ett tak på 25 procent för sådana kostnader, medan de i Sverige kan vara så höga som 60 procent. Mellanskillnaden måste svenska lärosäten betala själva.

Kort sagt har svenska forskare den kompetens som krävs för att få finansiering från EU – men inte de pengar som behövs för att ta emot finansieringen. Det leder till att forskare som skulle stå sig väl i konkurrensen helt enkelt väljer bort att söka pengar från ERC, eller ibland inte ens får lov att söka.

Många har påtalat problemet för regeringen. Till den långa listan av klagande hör bland andra Chalmers tekniska högskola, Högskolan Väst, Karolinska Institutet, Konstfack, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Umeå universitet. I sina inspel till den forskningspolitiska propositionen påpekar de alla att svenska lärosäten måste ges bättre ekonomiska förutsättningar för att kunna ta emot forskningsmedel från ERC.

Sveriges unga akademi har även föreslagit en lösning. I vårt inspel till propositionen uppmanar vi regeringen att utreda möjligheten att dela upp lärosätenas anslag i tre olika typer: Ett anslag för utbildning på grundnivå, ett till forskning och utbildning på forskarnivå och ett förvaltningsanslag som täcker merparten av de indirekta kostnaderna. Något som redan tillämpas på andra myndigheter, som till exempel Vetenskapsrådet.

Uppdelningen tydliggör vilka pengar som går till forskning och utbildning och vilka som går till förvaltning och administration. Med en sådan öronmärkning skulle friheten stärkas inom forskning och utbildning, då pengarna som ska gå till sådant inte kan tas till annat. Dessutom skapas incitament till att effektivisera förvaltningen. 

Den nya utredningen om forskningsfinansiering föreslog just att ytterligare en utredning tillsätts kring indirekta kostnader. I vårt remissvar tillstyrkte Sveriges unga akademi det förslaget. Utbildningsminister Mats Persson har alltså ett brett stöd om han vill åtgärda problemet med Sveriges låga beviljandegrad på ansökningar till ERC.

Tajmingen är perfekt. Det är mer än ett halvår kvar innan Persson ska lägga fram den forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Han har alla möjligheter att arbeta in de lösningsförslag som vi och andra har presenterat för regeringen.

För Sveriges unga akademi:

Ronnie Berntsson, ordförande

Sofia Lodén, vice ordförande

Alison Gerber, ledamot

Anna Danielsson, ledamot

Andreas Nord, ledamot

Janina Seubert, ledamot

Gabriele Messori, forskningspolitisk talesperson