Efter EU-valet: SUA skriver debattartikel om forskningsbudgeten

EU minskar budgeten för ramprogrammet för forskning och innovation med över två miljarder euro. I förhandlingarna inför nästa ramprogram måste våra nyvalda EU-parlamentariker verkar för de stora satsningar som krävs för att EU ska förbli världsledande inom forskning, skriver Sofia Lodén, Janina Seubert och Andreas Nord i en debattartikel i Curie.

Läs i Curie: Säkra finansieringen för den fria forskningen i EU

Forskningsfinansieringen i EU-länderna halkar efter enligt 2023 års OECD-rapport. Samtidigt ökar Kina och USA takten i sina investeringar på forskning. Med denna trend riskerar avståndet mellan EU och de två stora forskningsnationerna att växa ytterligare.

Inte nog med det. I februari 2024 beslutade Europeiska rådet att minska ramprogrammet för forskning och innovation med över två miljarder euro. Det motsvarar en hel årsbudget för Europeiska forskningsrådet (ERC).

Det är hög tid att agera. Under den kommande mandatperioden ska våra nyvalda EU-parlamentariker besluta om nästa ramprogram, som ska gälla från 2028 till 2035. Sverige behöver vara en ledande part i processen att utforma nästa ramprogram och verka för långsiktighet, internationalisering och frihet i den europeiska forskningspolitiken.

Spetsforskning är internationell, med täta samarbeten över nationsgränser. Många av EU-länderna är dessutom jämförelsevis små, vilket betyder att de måste arbeta tillsammans för att avgörande insatser för forskning ska bli verklighet.

Ramprogrammet bidrar till internationell meritering och rörlighet, samtidigt som det etablerar EU som en attraktiv region för världens främsta och mest lovande forskare. Därtill kan de forskningsmedel som ERC fördelar vara avgörande för en enskild forskarkarriär. Storleken, tidsperspektivet och graden av frihet gör det möjligt för forskare att ta risker och studera frågor och problem som annars aldrig hade blivit undersökta.

Dessutom ger det resultat. Bland de forskare som har erhållit ERC:s forskningsmedel finns inte mindre än 14 Nobelpristagare. Stöd till banbrytande frågeställningar initierade av forskare bidrar till att bygga excellenta forskningsmiljöer som levererar ny och viktig kunskap till mänskligheten.

Satsningar på forskning i allmänhet, och på banbrytande, nyfikenhetsdriven forskning i synnerhet, är oerhört viktiga. Fri forskning förbereder samhället för framtiden. Bland de forskare som får stöd genom EU:s program för vetenskaplig spetskompetens utförs forskning som i dag kan vara svår att värdera, men som i morgon kan få en enorm betydelse för samhället.

Ett exempel är Uğur Şahin, vars ERC-stöttade forskning bidrog till utvecklingen av det covidvaccin som flera år senare räddade världen. Ett annat är Lunds universitets Anne L’Huillier – finansierad av ERC och Nobelpristagare i fysik 2023 – vars grundforskning om ljuspulser nu börjar användas inom teknikindustrin för att bygga snabbare datorer.

När Sveriges nya kull av EU-parlamentariker intar bänkraderna i Bryssel ser vi gärna att de driver på för att öka EU:s budget till högkvalitativ vetenskap.

I förhandlingarna inför nästa ramprogram för forskning och innovation får man inte nagga på resurserna till ERC, och fri forskning ska lyftas fram som en förutsättning för Europas framtida konkurrenskraft. Samtidigt måste hela kakan växa. Stora satsningar krävs för att EU ska förbli en världsledande region inom forskning.