Sveriges unga akademi har svarat på FoFin-utredningens enkät om organisationen för finansiering av forskning och innovation. I sitt svar betonar SUA bland annat vikten av fria projektmedel, att vetenskaplig kvalitet bör vara vägledande när staten fördelar forskningsmedel samt lärosätenas ansvar för attraktiva och transparenta karriärvägar.

Sveriges unga akademi enkätsvar

Ladda ner och läs Sveriges unga akademis svar

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över organisationen för finansiering av forskning och innovation (Forskningsfinansieringsutredningen). Utredaren ska se över den statliga organisationen för extern forsknings- och innovationsfinansiering, dvs. de myndigheter som har till uppgift att finansiera forskning eller innovation. Som en del i utredningsarbetet bjöds Sveriges unga akademi (SUA) och andra intressenter in att svara på en enkät. Syftet är att lyssna till aktörer som är verksamma inom svensk forskning och innovation och SUA är glada för möjligheten att bidra med tankar och inspel till utredningens arbete.

I vårt svar lägger vi särskild vikt vid några punkter som vi anser vara av särskild betydelse:

Forskning av hög kvalitet. Sveriges unga akademi menar att nuvarande organisation för forskningsfinansiering i stor utsträckning bidrar till forskning av hög kvalitet. En viktig bidragande faktor i detta är den pluralism och heterogenitet som finns i forskningsfinansieringssystemet, både bland de statliga forskningsfinansiärerna och privata. Det svenska finansieringssystemet med flera olika finansiärer bidrar till kvalitet och mångfald, att olika typer av forskning och forskare kan finansieras och minskar risken för att forskningsfinansieringen blir alltför likriktad eller politiskt styrd. Det skapar förutsättningar för forskning som kan bidra med ny kunskap för att besvara morgondagens samhällsutmaningar på nya och okända sätt. Vi anser därför att det är viktigt att bevara mångfalden bland forskningsfinansiärer.

Vidare bidrar forskningsrådens processer till forskning av hög kvalitet. Forskningsråden – med Vetenskapsrådet i spetsen – har transparenta och tydliga processer för utlysning och fördelning av forskningsprojekt och det är den bästa forskningsidén och den bästa forskaren som får medel. Projektbidrag som fördelas i konkurrens är kvalitetsdrivande och bidrar på ett avgörande sätt till förnyelse och forskningsresultat som är vitala för att lösa samhällets utmaningar, nationellt och internationellt. Forskningsråden har väl utarbetade processer för att bedöma ansökningar om projektmedel, med system för peer-review där ämnets egna experter (både svenska och internationella) har en central roll, och deras arbete har högt anseende inom sektorn. De har under flera år framgångsrikt arbetat för att fördelningen av projektmedel ska ske jämställt. På så vis säkerställs att det är den bästa forskningsidén och den bästa forskaren som får medel, inte den som har störst nätverk eller är kompis med rätt personer. Konkurrensutsatta fria projektbidrag gynnar på så vis yngre forskare, motverkar nepotism och främjar jämställdhet. Den här formen av finansiering, särskilt de från Vetenskapsrådet som finansierar alla ämnesområden, är därför ett oslagbart sätt att stödja forskarinitierade projekt och forskning av högsta kvalitet.

Karriärvägar. Ett lärosätes viktigaste tillgång är dess lärare och forskare och rekrytering är en nyckelfråga för alla lärosäten. Det långsiktiga målet bör vara att lärosätena tydliggör detta genom att erbjuda alla universitetslärare en förutsägbar och långsiktig finansiering via basanslag. Vi menar att lärosätena har stora möjligheter, och därmed också ett stort ansvar, att skapa transparenta och rättvisa karriärvägar, något som är viktigt framför allt för yngre forskare. Basanslag för forskning är viktiga för att lärosätena ska kunna bygga långsiktigt starka forskningsmiljöer, där de bästa forskarna väljer att stanna kvar. En viktig åtgärd för att nå dit är att lärosätena finansierar tjänster som biträdande lektor, lektor och professor för de mest framstående forskarna.

Med dagens system finns en överhängande risk att starka forskare som är duktiga på att attrahera forskningsmedel lämnar Sverige för en mer attraktiv tjänst utomlands, ofta på grund av otydliga utsikter för att få en fast lärartjänst i Sverige. Lärosätena behöver hitta sätt att inte bara ta emot de stora anslag som framstående juniora forskare kan dra in, utan även ta ansvar för och stödja dessa forskares karriärmöjligheter. Med tydliga vägar in i systemet skulle många av dessa forskare stanna kvar vid de svenska lärosätena, och därmed stärka Sverige som kunskapsnation.

Medel till olika typer av forskning. Möjligheten att söka ny kunskap utan krav på omedelbart nyttiggörande och vinst gör lärosätena unika och därför har staten ett särskilt ansvar för att finansiera grundforskning. Det är omöjligt att idag avgöra exakt vilken kunskap som behövs i framtiden och därmed är det kontraproduktivt att i alltför stor del styra forskningens inriktning. Sveriges unga akademi anser därför att man bör vara restriktiv med riktade satsningar, då de riskerar att låsa forskningen till särskilda områden och konstellationer över lång tid i stället för att tillåta ett flexibelt angreppssätt.

Vidare visar analyser att forskarsamhället är särskilt lämpat att tidigt identifiera angelägna och samhällsrelevanta forskningsområden, som t.ex. klimatforskning och artificiell intelligens. Sveriges unga akademi anser att en större andel av de statliga forskningsfinansiärernas budget ska gå till fria projektbidrag i stället för till riktade satsningar.

Om större strategiska satsningar genomförs är det viktigt att de definieras brett och att det faktiska innehållet utformas i samarbete med forskarna.

Dela artikel