EU borde driva på för att lagstifta om akademisk frihet, skriver Sofia Lodén och Andreas Nord i en debattartikel i Sydsvenskan.
Foto: Danish Saroee, Erik Thor
Läs i Sydsvenskan: ”EU bör tvinga fram skydd för den akademiska friheten.”
Den akademiska friheten är hotad i Europa. Hösten 2018 ströks master- och forskarstudier i genusvetenskap från listan över tillåtna utbildningsämnen i Ungern. ”Folk är födda antingen som män eller som kvinnor”, förklarade premiärminister Viktor Orbáns regering: ”Den ungerska staten vill inte spendera mer offentliga medel på utbildning om saken.”
I Polen dömdes sociologen Barbara Engelking 2021 till att offentligt be om ursäkt för sin forskning, efter att ha pekat ut en polsk politiker som angav judar till den tyska armén under andra världskriget. Senare ströp regeringen finansieringen för det forskningsinstitut som Engelking leder. Den polska staten tänker inte betala för forskning som ”förtalar polacker”, klargjorde regeringen.
Även i Sverige hotas den akademiska friheten från ovan, något som inte minst framgår i den rapport som UKÄ, Universitetskanslersämbetet, presenterade den 15 maj. Av de tillfrågade akademikerna angav 29 procent att politisk styrning utmanar den akademiska friheten. Ingen annan kategori av fritextsvar, det vill säga där man får använda egna ord, är lika stor i rapporten.
Till exempel ändrade regeringen förra våren plötsligt och oväntat hur universitetsstyrelser sammansätts, och några månader senare drog regeringen med omedelbar verkan in finansieringen för utvecklingsforskning som bland annat rör fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i låginkomstländer.
Oavsett om förändringarna är befogade så står förfarandet – hastigheten i besluten och den efterföljande bristen på tillfredsställande förklaringar – i strid mot den akademiska friheten.
Det råder inga tvivel om att skyddet för den akademiska friheten måste stärkas. Det behövs internationell lagstiftning eftersom spetsforskning är internationell.
Hur ska svenska genusforskare samarbeta med sina kollegor i Ungern, när de så tydligt har sin regering emot sig? Och hur ska svenska historiker studera Förintelsen tillsammans med polska experter, när forskningsresultaten kan få dem fällda i domstol? Forskningens och utbildningens frihet kan ses som en indikator på hur väl demokratin mår – och just nu blinkar denna indikator i varningsfärger.
Tidigare i år tog Unesco initiativ för att stärka den akademiska friheten i världen. Rådet uppmanade medlemsländerna att främja frihetens agenda bland annat genom FN.
EU bör använda sina juridiska verktyg för att tvinga fram ett skydd för den akademiska friheten i unionen.
Flera EU-parlamentariker, till exempel tysken Christian Ehler som representerar CDU, driver på för att lagstifta om frihet för vetenskaplig forskning.
EU behöver få utökade möjligheter att säkerställa att alla medlemsstater lever upp till artikel 13 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna: Frihet för konsten och vetenskapen. Det bör den svenska regeringen, liksom de svenska EU-parlamentariker som ska väljas den 9 juni ge sitt stöd till.
Flera hundra universitet har skrivit under Magna Charta Universitatum, ett dokument som slår fast att universiteten har en unik roll i samhället. Ingen annan typ av organisation är på samma gång lika global och lokal som ett universitet. Inte någon annanstans har människor samma utrymme att utforska sin nyfikenhet så till fullo som på ett universitet.
Liksom med all frihet är den akademiska friheten otänkbar utan att de som åtnjuter den tar ansvar för sina handlingar. Akademiker måste forska och undervisa etiskt och med integritet, universiteten har å sin sida plikter och skyldigheter gentemot det omgivande samhället. Forskare är inte omedvetna om det. Tvärtom.
Som UKÄ:s rapport visar är det i Sverige nu angeläget att regeringen främjar en dialog mellan politiker och forskare, så att lärosätena bereds rätt möjligheter att på bästa sätt svara mot framtidens behov av fri forskning och utbildning.
För att akademiker ska kunna ta sitt ansvar fullt ut måste de ha frihet att göra det. Och för att den friheten ska förverkligas krävs ett starkt juridiskt skydd, såväl nationellt som internationellt.
Sofia Lodén, ordförande Sveriges unga akademi
Andreas Nord, ledamot Sveriges unga akademi
Datum
3 juni 2024
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.