Inspel till Forskningspropositionen 2016

Första steget till ny kunskap är en idé. En hållbar politik för forskning måste därför främja födseln av nya idéer, underlätta ett förutsättningslöst sökande efter ny kunskap och skapa och stödja strukturer som bistår vetenskapen i att utmana sig själv och nya insikter att komma till nytta. Sveriges unga akademi presenterar inför Forskningspropositionen 2016 här sin syn på hur dessa förutsättningar kan skapas.

Vi vill se en prioritering av forskarinitierad forskning genom att rusta upp projektbidrag som stommen i statlig forskningsfinansiering. Vi tror att ökade basanslag till universitet och högskolor kan bidra till nödvändig långsiktighet, men det kräver att de fördelas enligt stabila och kvalitetsdrivande modeller och disponeras på ett effektivt sätt.

Djärvare och excellent forskning kräver även transparenta karriärvägar som identifierar de mest lovande unga talangerna och ger dem tydliga spelregler och tid att våga satsa på nyskapande projekt. Åtgärder som stimulerar forskares rörlighet mellan lärosäten, länder, samhällssektorer och olika vetenskapliga discipliner garanterar att nya perspektiv, metoder och angreppsätt kontinuerligt tillförs vetenskapen. En avgörande faktor är att enbart fallenhet och flit ska bestämma vem som kan inleda och avancera i forskarbanan – endast med en jämlik akademi kan Sverige uppfylla sin fulla potential som vetenskaplig nation.

För att locka fram de bästa idéerna, och hjälpa dem att utvecklas till ny kunskap som kommer samhället till del krävs att politiken ser till att rätt metodik och miljöer finns på plats. Här beskrivs därför åtgärder som stärker förutsättningarna för tvärvetenskap, hur investeringar i infrastruktur måste samordnas med den forskning den ska bistå, och vi ger förslag på hur forskningsinstitut kan organiseras för att erbjuda synergier, snarare än konkurrens, med universitet och högskolor. För att lösa de stora samhällsutmaningarna fordras en livskraftig humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, vilket kräver förbättrade förutsättningar. Avslutningsvis föreslår vi åtgärder som kan bistå den medicinska forskningen att leda fram till nya behandlingar.

I en berömd observation om vetenskapens natur skrev Louis Pasteur att ”tillfället gynnar den som är förberedd”. Det program vi presenterar syftar till att förbereda forskningens olika beståndsdelar – forskare, men också institutioner, processer, finansieringssystem – för att nya idéer ska kunna uppstå, utvecklas och komma till nytta. En politik som ger det oväntade möjligheten att avslöja sig.

– Inspelet är resultatet av månader av samtal inom akademin. De många olika erfarenheter och den ämnesmässiga bredd som de 47 ledamöterna bidrar med speglas i det ambitiösa dokumentet som spänner över många viktiga framtidsfrågor, säger Christian Broberger, forskningspolitisk talesperson, och Jenny Larsson, ordförande, Sveriges unga akademi.
– Målet har varit att erbjuda konkreta förslag som ger de bästa förutsättningarna för nyskapande forskning i Sverige.

Kontakt
Christian Broberger, docent, neurovetenskap, Karolinska Institutet, forskningspolitisk talesperson, Sveriges unga akademi: christian.broberger@ki.se, 070-2269327
Jenny Larsson, professor, baltiska språk, Stockholms universitet, jenny.larsson@balt.su.se, 070-7165671