Sveriges unga akademi har lämnat sitt inspel till regeringens forskningsproposition 2020. I inspelet presenterar akademin reformförslag inom nyckelområden - karriärvägar och rekrytering, forskningsfinansiering, akademisk frihet, internationalisering och mobilitet – där regeringen omgående bör agera och vidta åtgärder. 

Omslag inspel. Illustration: Maja På Näset

Illustration: Maja på Näset

Läs hela inspelet

Sammanfattning

SUA:s inspel på en sida

Pressmeddelande

När meriteringstjänsten biträdande lektor infördes i högskoleförordningen 2017 var det ett första viktigt steg mot ett sammanhållet karriärsystem. Det är nu av yttersta vikt att reformen fullföljs genom att lärosätena utlyser tjänster som biträdande lektor och att rekrytering och befordran sker enligt transparenta processer med tydliga krav. På så vis främjas kvalitet, mobilitet mellan lärosäten och inte minst jämställdhet.

För att reformen ska få full effekt krävs att regeringen ser över högskoleförordningen på ett antal punkter. Tidsspannet för att söka biträdande lektorat bör öka från fem till sju år efter erhållen doktorsexamen, och det bör samtidigt bli möjligt att söka tjänsten innan avlagd doktorsexamen. För att främja klinisk forskning måste det dels bli möjligt att kombinera tjänsten biträdande lektorat med en klinisk tjänst, och dels bör kliniskt arbete utgöra skäl för avräkningsbar tid vid anställning och eventuell förlängning av tjänsten biträdande lektorat.

Möjligheten att söka ny kunskap utan krav på omedelbart nyttiggörande och vinst gör lärosätena unika och därför har staten ett särskilt ansvar för att finansiera grundforskning. SUA anser att en större andel av de statliga forskningsfinansiärernas budget ska gå till fria projektbidrag istället för till riktade satsningar. Projektbidrag som fördelas i konkurrens är kvalitetsdrivande och bidrar på ett avgörande sätt till förnyelse genom att det är den bästa forskningsidén och forskaren som får medel. Konkurrensutsatta fria projektbidrag gynnar på så vis yngre forskare, motverkar nepotism och främjar jämställdhet.

Basanslag för forskning är viktiga för att bygga långsiktigt starka forskningsmiljöer på lärosätena, och bör användas till att finansiera tjänster för forskare. Fördelning av basanslag måste ske utifrån kriterier som främjar högsta kvalitet och inte underordnas andra politiska mål. SUA anser att en ökande andel av basanslagen ska fördelas i konkurrens, baserat på vetenskaplig kvalitet. Även fördelningen av basanslag inom lärosätet måste ske med vetenskaplig kvalitet som ledstjärna och genom transparenta processer. Vår erfarenhet är att det inte alltid fungerar så. Först när de processerna finns på plats förespråkar SUA ökade basanslag till lärosätena. Medel till ökade basanslag får inte tas från forskningsråden utan kan antingen skjutas till som en särskild satsning, genom att slopa produktivitetsavdraget eller genom att använda vinsten från lärosätenas hyresvärd Akademiska Hus.

Akademisk frihet, integritet och kvalitet är grundläggande akademiska kärnvärden och en förutsättning för lärosätenas oberoende roll i ett demokratiskt samhälle. SUA anser att den akademiska friheten bäst främjas genom att lärosätenas och forskarnas autonomi stärks i relation till den politiska makten och högre utbildning bör ges samma juridiska skydd som forskningen redan har. Lärosätenas organisationsform bör utredas. Internationellt bör Sverige stå upp för akademisk frihet genom att markera mot länder som inskränker lärosätenas och forskarnas frihet.

Det kollegiala ledarskapet inom akademin har utarmats genom en ökad byråkratisering och allt starkare linjestyrning. SUA anser att lärosätenas ledarskap måste vila på vetenskaplig legitimitet och kollegialitet och föreslår därför att högskoleförordningen ändras så att en majoritet av lärosätets styrelseledamöter utses av kollegiet och att den kollegiala representationen ska vara i majoritet.

Internationalisering och mobilitet mellan länder, lärosäten och ämnesområden leder till högre kvalitet i forskning och undervisning genom att idéer och kunskap sprids. SUA anser därför att mobilitet ska ges högt meritvärde vid tjänstetillsättning och tilldelning av forskningsmedel.

Internationalisering är en nyckelfråga för svensk forskning och SUA vill särskilt lyfta yngre forskares roll. Många yngre forskare tillbringar en tid efter disputationen utomlands. För att underlätta för yngre forskare att kombinera karriär och familjeansvar bör statliga forskningsmedel kunna användas för att finansiera kostnader för medföljande familj. Åtgärden är viktig för att främja både jämställdhet och kvalitet. Mobilitet är viktigt även senare i karriären och SUA uppmanar forskningsfinansiärer och lärosäten att på olika sätt stödja sabbatsvistelser.

Dela artikel

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Stiftelsen för Sveriges unga akademi, orgnr. 802477-9483 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för personlig anpassning

För att ge dig en bättre upplevelse placerar vi cookies för dina preferenser