Sveriges unga akademi har lämnat sitt remissvar på utredningen Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59). SUA är kritisk till utredningens huvudförslag och avstyrker att det genomförs i sin helhet.
Foto: Photo Boards/Unsplash
Med utredningens förslag skulle all statlig extern forskningsfinansiering flyttas till tre nya myndigheter: Vetenskapsmyndigheten, Innovationsmyndigheten och Myndigheten för strategisk forskning. De nuvarande forskningsråden skulle läggas ner. I SUA:s remissvar pekar vi på tre avgörande brister med utredningen.
Forskarrepresentationen i de nya myndigheterna skulle vara för svag. Flera av de myndigheter som i dag fördelar forskningsmedel har en stark representation av forskare i sina styrande organ. Med utredningens förslag skulle styrelsens ledamöter i två av tre forskningsfinansierande myndigheter utses av regeringen, och därmed stå under direkt politisk kontroll.
Det politiska inflytandet över svensk forskning är redan idag förvånansvärt stort. Som statliga myndigheter är lärosätena direkt underställda regeringen, som också utser en majoritet av lärosätenas styrelseledamöter. Utredningens förslag innebär att regeringen stärker greppet också om forskningsfinansieringen och att den akademiska friheten i Sverige undergrävs. Det vore mycket olyckligt.
Utredningen brister i fokus på forskningskvalitet. Genomgående görs en olycklig distinktion mellan å ena sidan forskning som håller hög kvalitet och å andra sidan forskning som tar sig an samhällets och näringslivets behov – som om de två vore åtskilda.
I utredningens förslag betonas ökad strategisk förmåga och utmanings- och missionsdriven forskning. Tjänstemän och behovsägare föreslås formulera så kallade portföljer, inom vilka sådan forskning ska bedrivas. Så uppnås inte forskningskvalitet.
Det är tveksamt att en omorganisation av svensk forskningsfinansiering skulle ge de effektivitetsvinster som utredningen kommer fram till. Enligt utredningens beräkningar skulle forskares tid kunna användas mer effektivt när antalet myndigheter minskar. Med förslaget skulle tid för forskning frigöras, då mindre tid skulle behöva läggas på att förbereda ansökningar.
SUA ställer sig frågande till de antaganden som ligger till grund för beräkningarna. Utredningens uppskattning av potentiellt sparad tid bygger på en överskattning av hur mycket tid forskare lägger på att hitta utlysningar och mata in uppgifter i olika ansökningssystem. Vi menar att det avgörande problemet för hur mycket tid forskare lägger på att söka finansiering är en följd av den i dag alltför låga beviljandegraden och anslagens otillräckliga storlek.
Datum
31 januari 2024
SUA:s granskning belyser flera betydande brister i utredningens förslag. För det första är forskarsamhällets representation i de föreslagna nya finansieringsmyndigheter otillräcklig, vilket hotar forskningens integritet och relevans. För det andra saknar utredningen ett tydligt fokus på kvalitetsförbättring inom forskningen. Slutligen är vi skeptiska till att den föreslagna omorganisationen ska egentligen leda till effektiviseringsvinster. Jag hoppas att regeringen tar våra synpunkter på allvar och beaktar dem i sitt fortsatta arbete för att främja kvaliteten, innovationen och samhällsrelevansen av svensk forskning.
– Gabriele Messori, forskningspolitisk talesperson och projektledare för SUA:s remissvar.
Gabriele Messori. Foto: Jesper Ahlin Marceta/SUA
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
