Foto: Erik Thor/SUA
Neuropsykiatriska sjukdomar är vanliga i Sverige och har ofta förödande konsekvenser för såväl sjuka som anhöriga. Idag vet vi att det är en samverkan mellan miljö och ärftliga faktorer som påverkar risken för att drabbas. Vi vet dock inte så mycket om vilka gener och neuronala nätverk som påverkas. En ökad kunskap om de genetiska faktorerna på cellnivå skulle kunna leda till en ny sorts behandlingar.
Allt sedan vi förstod att hjärnans funktion var baserad på nätverk av enskilda celler som pratar med varandra har vi vetat att det finns många olika varianter av nervceller med olika form och funktion. Vår forskargrupp studerar cellidentitet och funktion i hjärnans inhibitoriska system, som bromsar och formar hjärnans aktivitet och som vi vet är inblandade i en rad sjukdomstillstånd. Vi studerar hur enskilda nervcellers använder den genetiska koden och försöker härleda hur denna genetiska identitet sammanfaller med funktion.
Eftersom flertalet psykiatriska sjukdomar diagnostiseras under sena tonåren studerar vi hur enskilda celltypers funktion i nätverken förändras under hjärnans utveckling under denna period och vilka gener som är nödvändiga för att detta ska ske.
Född: 1975
Familj: Fru och dotter
Intressen: Fågelskådning, segling och skärgårdsliv.
Som forskare känner jag ett ansvar att inte bara bygga min egen vetenskapliga verksamhet men också att arbeta såväl inom som utom den akademiska världen för Sverige som forskningsnation. Eftersom villkoren för olika akademiska discipliner skiljer sig åt tror jag att samtalet mellan forskare inom olika områden är en nyckel för att hitta långvariga lösningar på de utmaningar som vi står inför.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
