13 oktober 2025
2025 års pris i ekonomiska vetenskaper till Alfred Nobels minne går med med ena hälften till Joel Mokyr, ”för att ha förklarat innovationsdriven ekonomisk tillväxt”, och den andra hälften gemensamt till Philippe Aghion och Peter Howitt, ”för teorin om ihållande tillväxt genom kreativ förstörelse.” Sveriges unga akademis ledamot Jessica Jewell svarar på 5 frågor om årets pris.
Jessica Jewell. Foto: Jesper Ahlin Marceta/Sveriges unga akademi
Jessica Jewell är professor i teknologi och samhälle vid Chalmers tekniska högskola och ledamot i Sveriges yngre akademi 2022–2027.
Jag studerar takten och dynamiken av politikdriven teknologisk förändring. Jag är intresserad av hur snabbt nya teknologier växer och vilken roll politiken spelar för att stödja teknologisk förändring. En del av min forskning som är mycket relevant för årets Ekonomipris är hur beslutsfattare bör balansera stödet mellan nya innovationer genom FoU-policys å ena sidan och samtidigt hantera motreaktioner mot etablerade teknologier under expansion. Den frågan är verkligen relevant för arbetet från årets pristagare som har visat att teknologisk innovation har varit en av de främsta drivkrafterna för ekonomisk tillväxt men att teknologisk innovation oundvikligen leder till det som kallas ”kreativ förstörelse” där dagens företag och intressen skadas. I min forskning studerar jag hur beslutsfattare balanserar främjandet av innovation och stöd för dem som drabbas av den.
Vår tid präglas av snabb teknologisk förändring. AI-revolutionen och omställningen till ett fossilfritt samhälle kommer att förändra samhällets grundstrukturer i grunden. Årets Ekonomipris visar att innovation och teknologisk utveckling på makronivå driver den ekonomiska tillväxten.
Samtidigt visar pristagarnas forskning att alla inte gynnas lika mycket av denna utveckling – något som har viktiga konsekvenser för dagens beslutsfattare.
Det var samhällets långsiktiga satsning på vetenskap och innovation under 1900-talet som lade grunden för den enorma ekonomiska tillväxten som följde. Den satsningen behöver vi nu fördubbla för att trygga fortsatt välstånd.
Samtidigt måste beslutsfattare vara medvetna om att vinsterna inte fördelas jämnt i samhället, och att det krävs kloka styrmedel för att mildra de negativa följderna för de grupper som påverkas mest.
Jag tycker det är briljant. Ekonomipriset handlar alltid både om vetenskapen och om samtiden. Vi lever i en tid då vissa samhällen vänder vetenskap och innovation ryggen. Den snabba teknologiska utvecklingen under de senaste femtio åren har lämnat industrisamhällen på efterkälken, vilket förståeligt nog har fått många att söka efter stöd och trygghet på annat håll. Men Ekonomipristagarnas arbete visar att svaret inte är att vända vetenskapen ryggen, utan att satsa på vetenskap – samtidigt som vi för en politik som stöttar redan etablerade aktörer som är sårbara för förändring och drabbas av de omställningar vi nu genomgår.
Ekonomipriset handlar alltid både om vetenskapen och om samtiden. Vi lever i en tid då vissa samhällen vänder vetenskap och innovation ryggen. Den snabba teknologiska utvecklingen under de senaste femtio åren har lämnat industrisamhällen på efterkälken, vilket förståeligt nog har fått många att söka efter stöd och trygghet på annat håll. Men Ekonomipristagarnas arbete visar att svaret inte är att vända vetenskapen ryggen, utan att satsa på vetenskap – samtidigt som vi för en politik som stöttar redan etablerade aktörer som är sårbara för förändring och drabbas av de omställningar vi nu genomgår.
Jessica Jewell, Professor i teknik och samhälle vid Chalmers tekniska högskola
Foto: Jesper Ahlin Marceta/Young Academy of Sweden
År 2009 blev Elinor Ostrom den första statsvetaren – och den första kvinnan – att tilldelas Ekonomipriset, för sitt arbete om hur naturresurser förvaltas. Prismotiveringen löd: ”för hennes analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter.” Tidigare trodde man att samhällen alltid överutnyttjar och förbrukar gemensamma resurser som rent vatten och fiskbestånd. Ostrom visade tvärtom att människor ofta samarbetar och utvecklar gemensamma regler för att skydda och förvalta dem. Jag tycker att hennes arbete känns särskilt hoppfullt i ljuset av årets pristagare – det visar att samhällen faktiskt kan hitta sätt att samarbeta för att lösa svåra problem.
Jag tror att vi lever i två parallella skeenden – ett av snabb teknologisk förändring och ett av tilltagande demokratisk tillbakagång.
Arbetet som belönades med fjolårets pris visade att goda institutioner leder till goda ekonomiska resultat. Årets pris visar att teknologiska framsteg leder till goda ekonomiska resultat. Tillsammans visar Ekonomipristagarnas arbete att vägen mot en ljusare framtid är att hålla fast vid vårt engagemang för både vetenskap och demokrati. Det var så vi blev framgångsrika under 1900-talet och lyfte miljoner människor ur fattigdom. Låt oss göra det igen under 2000-talet.
Elinor Ostrom visade att människor ofta samarbetar och utvecklar gemensamma regler för att skydda och förvalta allmänna resurser. Jag tycker att hennes arbete känns särskilt hoppfullt i ljuset av årets pristagare – det visar att samhällen faktiskt kan hitta sätt att samarbeta för att lösa svåra problem.
Elinor Ostrom som barn. Illustration: Asin Delawi för Sveriges unga akademis barnbok ”Forskardrömmar – Berättelser för nyfikna barn”
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
