5 frågor till Wojciech Michno och Marcel Tarbier om årets Nobelpris i fysiologi eller medicin

Pressmeddelande: årets Nobelpris i fysiologi eller medicin

Wojciech Michno är biträdande universitetslektor inom stamcellsbiologi och neurokemi vid Uppsala universitet och SciLifeLab Fellow. Marcel Tarbier är biträdande universitetslektor inom datadriven biovetenskap för precisionsmedicin och diagnostik vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi och Science for Life Laboratory, Uppsala universitet. Wojciech och Marcel är ledamöter i Sveriges unga akademi 2025–2030.

1. Relaterar ditt fält till årets pris?

Wojciech: Ja, i allra högsta grad. I mitt arbete studerar vi cellulära mikromiljöer i hjärnan, och där börjar man allt mer inse att regulatoriska T-celler, kan spela en avgörande roll. Det är fascinerande att tänka att samma mekanismer som håller immunförsvaret i schack i kroppen också kan bidra till att skydda nervceller och upprätthålla balans i hjärnans miljö. Årets pris belyser just den här finstämda regleringen som blir alltmer relevant även för neurovetenskap och neuroimmunologi.

Marcel: Min forskning handlar om den stora mångfalden av individuella celler och deras molekylära profiler i olika vävnader, med hjälp av tekniker med hög kapacitet – vilket indirekt kopplar till årets medicinpris. Samtidigt får man inte glömma att nästan all forskning som bedrivs idag – från omfattande molekylära studier till AI-modeller – ”står på giganters axlar”. Årets pristagare är bland dessa giganter, som av ren nyfikenhet avslöjade grundläggande faktorer om vårt immunsystem och förändrade sättet vi närmar oss liknande biologiska frågor på. Det är tack vare deras insatser – och många andras – som genom nytänkande och mödosamt arbete kartlagt celltyper och deras funktioner, som dagens genombrott inom molekylärbiologi och systembiologi har blivit möjliga.

2. Vad har årets pris för betydelse?

Wojciech: Priset understryker hur beroende vår hälsa är av immunsystemets precision. Det är ett område där gränsen mellan hälsa och sjukdom är oerhört tunn och årets pristagare har hjälpt oss att förstå varför den balansen oftast fungerar så väl.

Marcel: Regulatoriska T-celler har en avgörande roll i att skydda kroppen från att angripa sig själv. När den mekanismen brister kan det leda till svåra autoimmuna sjukdomar. Samtidigt kan cancerceller utnyttja dessa T-celler för att kamouflera sig och undgå immunförsvaret. Därför är regulatoriska T-celler idag ett mycket aktuellt forskningsområde – både för att dämpa autoimmuna reaktioner och för att förbättra cancerbehandlingar. Kunskapen om denna viktiga undergrupp av immunceller har hjälpt forskare inom många angränsande fält och öppnat nya vägar för att förbättra vården för patienter.

3. Vad tycker du om Nobelförsamlingens val?

Wojciech: Ett utmärkt val. Det knyter ihop decennier av forskning kring immunförsvarets balans mellan försvar och tolerans. Jag tycker det är särskilt fint att priset betonar vikten av kontroll och återhållsamhet i ett system som annars är byggt för attack. Det påminner oss om att vi ibland behöver rikta blicken mot obalanser i systemet snarare än att söka enkla förklaringar i enskilda faktorer.

Marcel: Jag tycker att medicinpriskommittén har gjort ett utmärkt val, som återigen lyfter fram betydelsen av grundforskning. Priset ges inte för att ha tagit fram en behandling, utan för att ha fördjupat vår kunskap om immunsystemet och därmed banat väg för framtida terapier. Det är viktigt: om vi fokuserar för mycket på tillämpning och omedelbara resultat riskerar vi att gå miste om de grundläggande upptäckter som gör framtida genombrott möjliga.

4. Är det något tidigare medicinpris som du tycker är extra intressant och varför? 

Wojciech: Jag har alltid tyckt att 2018 års Nobelpris till James Allison och Tasuku Honjo för deras upptäckter av cancerimmunterapi genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer är väldigt inspirerande. Det visar hur grundläggande förståelse av immunreglering kan omsättas i helt nya behandlingsstrategier. Det känns som en direkt föregångare till årets pris, men med fokus på motsatt sida av samma mynt. Hur vi kan slå på eller dämpa immunsvaret beroende på behov.

Marcel: Nobelpristagare har som regel gjort banbrytande arbeten – och det framstår som än mer imponerande i efterhand, med tanke på att de saknade de moderna analysverktyg vi har idag. Om jag ska välja ett exempel skulle jag lyfta fram Peyton Rous och hans upptäckt av tumörinducerande virus. Det var en revolutionerande insikt att vissa virus faktiskt kan orsaka cancer – ett forskningsfält jag tycker är avgörande för att förstå sjukdomen fullt ut.

Rous historia är också fascinerande: han nominerades redan 1926 och minst sexton gånger därefter, men fick priset först 1966 – hela 55 år efter sin upptäckt. Ibland tar det helt enkelt tid innan världen inser hur viktig en upptäckt verkligen är.

Är det något du tycker är värdigt ett Nobelpris som ännu inte fått det?

Wojciech: Det finns många upptäckter inom medicin och fysiologi som ännu inte uppmärksammats med Nobelpris. Jag tänker särskilt på forskning som handlar om kroppens egna återhämtnings- och reparationsmekanismer. Hur vävnader läker, hur celler återställer balans, och hur olika organsystem samverkar för att bevara hälsa? Sådan forskning ligger ofta i gränslandet mellan flera fält, men har enorm betydelse för framtidens behandlingar.

Marcel: Det finns verkligen otaliga upptäckter som förändrat vår förståelse av människokroppen och biologin i stort, och som vore värdiga Nobelpris. Jag avundas inte kommittén deras uppgift att välja bland alla dessa! Man får inte glömma att Nobelpriset bara är toppen av isberget – under ytan pågår varje dag ett fantastiskt forskningsarbete världen över, utfört av forskare från vitt skilda fält, som tillsammans driver kunskapen framåt.

Följ Sveriges unga akademi

Ansvariga ledamöter