17 oktober 2025
David Marlevi är ordförande för den panel som arbetar med invalet av nya ledamöter 2026. Från och med den 24 oktober kan forskare från alla ämnesområden skicka in ansökningar. Invalspanelen tittar på vetenskapliga meriter och engagemang i akademins frågor. Invalet är öppet för yngre forskare som disputerat för 2–10 år sedan och de ledamöter som väljs in kan se fram emot fem år med akademin.
David Marlevi är docent i medicinsk bildvetenskap vid Karolinska Institutet och ledamot i Sveriges unga akademi 2024–2029. Foto: Lars Pehrson/Sveriges unga akademi
Att vara med i Sveriges unga akademi är inte jämförbart med något annat sammanhang man är med i som självständig ung forskare. Här uppmuntras man att tänka på det stora, själva förutsättningarna för en fri och kreativ forskningskultur. Om man till exempel brinner för att prata om forskning med ungdomar, eller kanske på riktigt jobba med de politiska förutsättningarna, eller vidga sitt nätverk tvärvetenskapligt med forskare från andra länder – oavsett inriktning kan man här skapa något helt fantastiskt! Sveriges unga akademi öppnar dörrar.
Tillsammans jobbar vi med större projekt och når ut till många fler människor. Då många engagerade ledamöter från olika fält jobbar tillsammans, och med sekretariatets fantastiska stöd, klarar vi även stora projekt. Som att skriva en barnbok eller organisera en internationell konferens. En sak som karakteriserar arbetet inom Sveriges unga akademi är att hur mycket energi man än lägger ned, så får man alltid mer tillbaka! Det är något av ett mysterium. Trots att vi ofta arbetar intensivt, så på något sätt så kommer man alltid tillbaka från akademimöten och aktiviteter med plus på energikontot.
Man ansöker själv om att bli ledamot i Sveriges unga akademi. Under hösten har akademin en öppen utlysning där den som är intresserad skickar in en ansökan. Alla ansökningar granskas sedan av invalspanelen och vi bedömer då två saker: dels den sökandes vetenskapliga excellens, dels den sökandes engagemang kring frågor som ligger nära Sveriges unga akademi. De senaste åren har vi haft cirka 70–110 sökande och av dessa väljs de bästa 6–8 kandidaterna in. Konkurrensen är hård och det är inte ovanligt att ledamöter sökt flera gånger innan de kommit in. Om du inte blev invald så uppmuntrar vi att du söker igen!
Sveriges unga akademi utser varje år en invalspanel bestående av ledamöter från olika ämnesområden. Invalspanelen sköter sedan hela invalsprocessen med granskning av ansökningar och intervjuer med de sökande i sista steget. Panelens sammansättning varierar något över åren och invalsprocessen startar om varje år. Alla sökande behandlas exakt lika, oavsett om man sökt tidigare eller ej. Invalspanelen lämnar sitt förslag till akademin som sedan gemensamt beslutar om förslaget ska antas eller inte.
Invalspanelen bedömer två kriterier: excellens och engagemang, och båda måste finnas för att en person ska kunna väljas in. Det räcker alltså inte med att vara den främsta i Sverige inom sitt fält om du inte uppfyller engagemangskriteriet, eller vice versa. Anledningen till att engagemang tas med i bedömningen är att Sveriges unga akademi är en arbetande akademi. Vi söker efter ledamöter som vill och kan bidra i akademins arbete.
I stora drag bedömer vi detta på liknande sätt som forskningsfinansiärerna. Det innebär att vi letar efter kandidater som har visat exempel på nytänkande och framstående forskning. Andra meriter som vi letar efter är till exempel beviljade forskningsanslag och meriteringstjänster. Eftersom vi väljer in relativt sett unga forskare är vi dessutom noga med att kandidaterna måste ha visat självständighet från sina tidigare handledare i sin forskning. Inom naturvetenskap, teknik och medicin syns självständighet oftast som att man publicerat som senior författare utan sina tidigare handledare. Inom samhällsvetenskap och humaniora ser det annorlunda ut. Vi tar full hänsyn till att forskningen och meriteringen ser olika ut inom olika vetenskapsområden.
Sveriges unga akademi är en arbetande akademi och alla ledamöter förväntas arbeta aktivt med projekt som ryms inom akademins verksamhet. Vi tror att tidigare intresse och engagemang är ett bra sätt att förutspå framtida insatser och vi letar därför efter personer som visat engagemang inom de områden som akademin arbetar med. Vi ser också till nya idéförslag. Den sökande behöver inte på något sätt vara expert men det är viktigt att det finns ett genuint intresse. Akademins sekretariat hjälper till att genomföra aktiviteter.
En viktig del i invalsprocessen är intervjuerna. Utifrån de ansökningar som kommit in väljer invalspanelen ut upp till sexton personer som bjuds in till intervjuer som görs i grupper om cirka fyra deltagare. Invalspanelen ställer ett antal frågor som kandidaterna får diskutera sinsemellan. Efter frågorna finns det möjlighet att ställa frågor till ledamöterna i invalspanelen.
Akademin har idag en jämställd sammansättning med avseende på kön och en god spridning av ämnen och lärosäten. Det är vi stolta över! I invalsprocessen arbetar vi aktivt med att behandla alla ansökningar lika men vi har inga krav på att de ledamöter som väljs in ska vara från vissa ämnen eller lärosäten etc. för att hålla en god balans i akademin. Självklart håller vi ögonen på balansen genom invalsprocessen, men hittills har vi alltid fått en välbalanserad sammansättning av de invalda utan några särskilda åtgärder.
Vi följer Vetenskapsrådets riktlinjer för jäv. Det innebär att den som är jävig lämnar rummet när vi diskuterar den kandidaten som hen är jävig för. Eftersom intervjuerna sker i grupp sitter jäviga ledamöter i invalspanelen med för att höra de andra kandidaterna, men de deltar inte i några diskussioner om kandidaterna som hen är jävig för senare. Dessutom har vi en observatör (akademins vd) med på alla möten med invalspanelen. Observatörens roll är att se till att vi följer jävsregler och behandlar alla kandidater lika.
Nej, vi har inte möjlighet att ge individuell feedback till de sökande.
Invalsprocessen är i många avseenden väldigt annorlunda! När man som forskare är van vid att formulera projektplaner eller vetenskapliga frågeställningar, var det både utmanande och spännande att för en gångs skull få reflektera över forskningens – och inte minst min egen – roll i samhället. Hur tror jag att min egen forskning kan påverka samhället? Hur tror jag att jag som enskild forskare kan påverka samhället? Och inte minst: hur vill jag att framtidens forskningssamhälle ser ut? Att intervjun sen genomförs i gruppform där man tillåts diskutera forskningsfrågor med andra sökande är också både annorlunda och spännande. Gruppformen var också väldigt inspirerande och sände en tydlig signal: i akademin diskuterar vi saker i grupp och jobbar tillsammans. Efter intervjun var jag än mer peppad över möjligheterna med Sveriges unga akademi, så det blev ett glädjeskutt eller två när det positiva antagningsbeskedet kom!
Jag brinner verkligen för multidisciplinärt arbete. Att få jobba med människor med olika, men kompletterande kunskaper. Vill vi lösa samhällets stora frågor, måste vi göra det tillsammans och på ett sätt där vi alla kan bidra med olika saker. Som forskare inom klinisk vetenskap men med en ”oklinisk” ingenjörsbakgrund har multidisciplinärt arbete också varit både en nyckel och utmaning. Mitt engagemang innan Sveriges unga akademi relaterade också till detta: som studentrepresentant för ett gemensamt doktorandprogram mellan KTH och Karolinska Institutet, som institutionsansvarig för lokala satsningar för integrering av AI-tekniker inom medicinsk forskning. Men även som populärvetenskaplig föreläsare där jag fått förklara teknisk forskning till en intresserad allmänhet. Att se utanför mitt forskningsområde – antingen i diskussion med kollegor från andra forskningsfält, men än mer i diskussion med allmänheten – är för mig oerhört viktigt.
Under min tid i Sveriges unga akademi har det verkligen varit fantastiskt att få interagera med ledamöter från helt andra forskningsfält men som alla har samma övertygelse om forskningens kraft. Jag har också lärt mig otroligt mycket och fått en ökad förståelse för hur forskningen kan interagera närmre både beslutsfattare och allmänhet.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
