Sveriges unga akademis remissvar på AI-kommissionens ”Färdplan för Sverige”

Sveriges unga akademi har lämnat sitt remissvar på utredningen SOU 2025:12 AI-kommissionens Färdplan för Sverige. Vi delar kommissionens övergripande ambition, men har kritiska invändningar och rekommendationer.

Remissvar angående SOU 2025:12 AI-kommissionens Färdplan för Sverige (PDF)

I december 2023 tillsatte regeringen den så kallade AI-kommissionen, med uttalat uppdrag att ge konkreta förslag på hur artificiell intelligens (AI) skulle kunna främja Sverige som ledande forsknings- och utvecklingsnation. Efter ett drygt års arbete, och lett av den tidigare Volvochefen Carl-Henrik Svanberg, levererade kommissionen sin färdplan. Med hjälp av en rad föreslagna insatser skulle Sverige nu inta en ledande roll inom internationell AI-utveckling, med specifik tyngdpunkt på samhällsnytta, hållbarhet och säkerhet. Så långt allt väl – men kommissionens förslag riskerar att strypa det som gett AI dess styrka: fri forskning och akademisk excellens.

AI är inte vilken teknik som helst. Den är omvälvande och påverkar alla delar av samhället. Använd på rätt sätt har AI också potential att lösa några av vår tids stora utmaningar: en effektiv klimatomställning, en individanpassad sjukvård och en minskad global fattigdom. För att nå denna potential krävs tvärvetenskapligt och eftertänksamt arbete, med tätt samarbete mellan forskning, industri, och näringsliv.

Från ett forskarperspektiv ser vi framför allt tre problem i kommissionens förslag: Överdriven detaljstyrning av forskningen, brist på spetskompetens i beslut och utvärdering samt att tillgång till data är en flaskhals.

Vi föreslår tre tydliga lösningar:

1. All forskningsfinansiering måste fördelas genom öppna utlysningar. Låt Sveriges bästa forskare – oavsett lärosäte eller institut – tävla om medel baserat på vetenskaplig kvalitet. På samma sätt måste forskningen skyddas från politisk detaljstyrning. Innovation uppstår inte på kommando – den växer fram i frihet och med långsiktiga satsningar.

2. Akademisk spetskompetens måste finnas representerad i tilltänkta nyckelfunktioner. Det är forskarna och akademin som har drivit fram den AI vi använder oss av idag, och som också kan leda utvecklingen där AI gör nytta. Det är även forskarna som befinner sig i AI-utvecklingens framkant och har kunskap om dess möjligheter och risker. Sverige måste därför ta hjälp av universitetsvärlden för att fatta rätt beslut inför framtiden.

3. Satsningar på datainfrastruktur måste ske i nära samråd med forskare så att både tillgång till data och etisk datahantering säkras. Utvecklingen av samhällsnyttig AI är direkt beroende av adekvat datatillgång – något som idag är delvis begränsat av rådande lagstiftning där viss data inte får lämna vissa förbestämda, fysiska platser. På samma sätt kräver utvecklingen av säker AI att data tillgängliggörs på ett sätt där etiska bestämmelser gällande patientsäkerhet och källskydd bibehålls. De problem som finns idag med forskningens tillgång till och hantering av data måste ses över – inte minst i dialog med verksamma forskare.