Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi
Växt- och djurceller har många likheter men också viktiga skillnader. En tydlig skillnad är att alla växtceller har en hård cellvägg. Denna vägg ger stabilitet, men gör också att växter inte kan röra sig, vilket påverkar hur de växer och reagerar på sin omgivning. Cellväggens huvudkomponent, cellulosa, är den vanligaste organiska molekylen på jorden. Andra viktiga byggstenar är hemicellulosa, lignin och pektin. Vi använder cellväggar på många sätt, till exempel i trä, bomull och bioenergi. De spelar också en viktig roll för att lagra kol och är därför centrala i arbetet mot klimatförändringar.
I vårt laboratorium vill vi förstå hur växters cellväggar fungerar och anpassar sig till sin miljö. Vi kombinerar biokemi, molekylärbiologi, biofysik, bioinformatik och använder avancerade mikroskopi-tekniker för att studera cellväggarnas mekaniska och kemiska egenskaper. Vi utvecklar nya verktyg för att styra cellväggens dynamik och studerar även alger för att hitta gemensamma principer. Målet är att bidra till nya lösningar för att stärka växters motståndskraft mot stress.
Född: 1991
Intressen: Jag fascineras särskilt av gränslandet mellan biologi, biokemi, fysik och teknik, och min forskning har därför ofta ett tvärvetenskapligt fokus. Jag intresserar mig också för hur akademin kan utvecklas som arbetsmiljö, där fler känner sig välkomna och kan arbeta långsiktigt med forskning. På fritiden tycker jag om att resa, fotografera, promenera i naturen och läsa – både science fiction och sakprosa som handlar om samhälle, vetenskap och kultur.
Övrigt: Jag växte upp i en lantbrukarfamilj i La Mancha i Spanien, där vi bland annat odlar vitlök – utmärkt sådan, om jag får säga det själv. Det har präglat både mitt luktsinne och mitt intresse för växter. Det var ett intresse för naturen och en slumpmässig bok om bioteknik som väckte min nyfikenhet för forskning.
Jag vill bidra till en mer inkluderande och samhällsrelevant akademi – där forskare stöttas, kunskap delas öppet och forskningen gör nytta även utanför universitetet. Som forskare inom växtbiologi ser jag också ett behov av att stärka rösten för hållbar jordbrukspolitik och teknik i Sverige och EU. Sveriges unga akademi är en plattform där jag kan arbeta med dessa frågor tillsammans med andra engagerade forskare.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
