Unga akademier från fyra kontinenter samlade i Stockholm

När demokratier prövas sätts även kunskapens villkor på prov. Symposiet visade både bredden i de utmaningar som akademin möter och den kraft som finns i internationell samverkan mellan unga akademier.

Efter en första dag på Kungl. Vetenskapsakademien med skarpa analyser och jämförelser mellan länder och system tog dag två nästa steg i Kungl. Vitterhetsakademiens lokaler. Deltagarna formulerade då praktiska vägar framåt som nu driver arbetet vidare bortom mötet i Stockholm. Centralt för diskussionerna var Stockholm Charter for Academic Freedom, som vi tog initiativ till 2023 och som i skrivande stund har signerats av 27 unga akademier globalt.

Akademisk frihet som en demokratisk grundbult

Symposiets keynote gavs av Helen Eenmaa, tidigare ordförande för Young Academies Science Advice Structure. Med energi satte hon ramen för dagarna i Stockholm: Akademisk frihet är en del av demokratins grundstruktur. Det är inte en intern universitetsangelägenhet, utan en förutsättning för att kunskap ska kunna bidra med det som demokratin behöver som mest.

Helen lyfte forskningens öppna sanningssökande och argumenterade att intellektuell öppenhet, oenighet och kritisk prövning måste få ta plats för att samhället ska kunna skilja välgrundad kunskap från auktoritetsstyrda påståenden. Det gör även akademin till en demokratisk kontrollfunktion. Genom att producera kunskap som beslutsfattare kan luta sig mot – men inte äga eller styra – bidrar akademin till demokratins maktdelning.

Samtidigt betonade hon att friheten är något som måste förtjänas och försvaras i praktiken med transparens, oberoende och en kultur där intern kritik ses som en styrka.

Utmaningar ur en svensk synvinkel

Med Helens keynote som fond hölls symposiets första panelsamtal. Moderator var vår ledamot David Marlevi, som bjöd in panelen att konkretisera vad det demokratiska perspektivet innebär i praktiken.

I panelen medverkade Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, Tora Holmberg, rektor för Umeå universitet och ordförande i Kommittén för demokratins röstbärare, samt Hanna Nordell, verksamhetsledare vid Svenska PEN.

Shirin betonade att akademisk frihet inte bara hotas av akuta kriser, utan också av en långsam institutionell erosion där universitetens sätt att styras, kommunicera och värdera sig själva gradvis förändras. Hon beskrev också relationen mellan akademi och politik i Sverige som ett informellt ”socialt kontrakt” som nu i praktiken har brutits.

Tora knöt an till detta genom peka på hur lärosäten allt oftare används som ”fordon för politiska agendor”, och lyfte samtidigt fram kvalitet i forskning och undervisning som ett av de starkaste skydden: Förtroendet för akademin är ett demokratiskt kapital som måste förtjänas och försvaras.

Hanna breddade perspektivet till yttrandefriheten och påminde om det som inte syns: Böcker som aldrig skrivs och tal som aldrig hålls. Hon beskrev hur författare och intellektuella allt oftare utsätts på grund av sin identitet, och hur bokförbud och självcensur får direkta konsekvenser för det offentliga samtalet.

Internationella perspektiv

Två internationella panelsamtal, båda modererade av vår ledamot Laura Bacete Cano, gav dagen både bredd och skärpa.

I den första panelen medverkade Andrea Monroy-Licht från Unga akademin i Colombia, Oscar Xavier Guerrero från Unga akademin i Mexiko, Maurine R. Musie från Unga akademin i Sydafrika och vår ledamot David Marlevi. Tillsammans tecknade de en bild av hur hot, politisk press och ekonomisk styrning kan se olika ut men ändå leda till samma sak. Utrymmet för fri forskning krymper, ofta stegvis och under radarn. David lyfte också hur forskningspolitiken i Europa allt tydligare kopplas till säkerhet och strategisk självständighet, samtidigt som universiteten på många håll hamnar i rollen som motkraft när auktoritära tendenser växer.

Det andra panelsamtalet fortsatte i samma anda med Guro Nore Fløgstad från Norges unga akademi, Mariel Lavieri från New Voices i USA, Iván Gabriel Dalmau från Unga akademin i Argentina och Dávid Havasi från Unga akademin i Ungern. Här återkom flera gemensamma mönster. Enskilda forskare kan utsättas direkt, men också styras indirekt genom finansieringssystem, prioriteringar och narrativ om vad som anses vara legitim forskning.

Sammantaget blev budskapet hoppfullt. Akademisk frihet kan försvaras när akademiska ledare tar ansvar, när gradvisa inskränkningar synliggörs i tid och när forskarsamhället kommunicerar till fler än de redan övertygade.

Vägen framåt

Efter en första dag som tydliggjorde hur akademisk frihet fungerar som en demokratisk grundbult ägnades symposiets andra dag åt att omsätta diskussionerna i konkret gemensamt arbete.

En central överenskommelse var att ta fram Global Core Commitments for Academic Freedom: En gemensam, operationell miniminivå för vilka villkor som måste vara på plats för att akademisk frihet ska kunna realiseras i olika nationella sammanhang. I anslutning till detta beslöt deltagarna att starta en internationell arbetsgrupp som under 2026 ska påbörja arbetet med ett första utkast och förankra det i relevant forskning och befintliga stödstrukturer.

För att säkerställa att åtagandena inte stannar vid ett dokument enades deltagarna också om en serie gemensamma globala webbinarier när en första version finns på plats. Tanken är att skapa en öppen arena för återkoppling, erfarenhetsutbyte och diskussion om hur åtagandena kan användas i olika kontexter, med en första träff planerad under andra kvartalet 2026.

Slutligen lyftes vikten av att vara kommunicera med allmänheten. Deltagarna beslöt att ta fram ett öppet material som förklarar varför akademisk frihet är avgörande för demokratin, som grund för solidaritet och gemensamt lärande.

Initiativtagare och ansvarig för symposiet var vår ledamot Juan C. Rocha. I arbetsgruppen ingick även Laura Bacete Cano, Cecilia Engdahl, Alison Gerber, Maria Mancilla Garcia, David Marlevi och Janina Seubert. Symposiet arrangerades med ekonomiskt stöd från Wenner-Gren Stiftelserna och Riksbankens Jubileumsfond.

Följ Sveriges unga akademi

Ansvariga ledamöter