Försvaga inte det som ger AI dess styrka

Sverige har allt som krävs för att leda AI-utvecklingen: Stark forskning, digital infrastruktur och en tradition av teknisk utveckling. AI kan göra mycket nytta, men bara om vi satsar på rätt kompetens och bygger långsiktiga samarbeten mellan forskning, offentlig sektor och näringsliv, skriver vi i Dagens Industri.

Hur ser framtiden ut för AI i Sverige? Regeringens AI-kommission levererade nyligen sin ”Färdplan för Sverige” – en utredning som träffar rätt i mycket, men missar en del annat. Kommissionens förslag riskerar framför allt att strypa det som gett AI dess styrka: fri forskning och akademisk excellens.

Som yngre forskare välkomnar vi regeringens vilja att stärka svensk AI-utveckling. AI har blivit en självklar del av vår samtid, och Sverige bör arbeta för en positiv, säker och samhällsnyttig AI.

Vi delar regeringens syn på behovet av en svensk AI-strategi. AI påverkar hela samhället och kan – rätt använt – bidra till att lösa några av vår tids stora utmaningar: effektiv klimatomställning, individanpassad sjukvård och minskad fattigdom.

För att förverkliga denna potential krävs dock eftertänksamt arbete. Att satsa strategiskt är lämpligt, men åtgärder bör utformas med omsorg. Vi ser framför allt tre problem i kommissionens förslag:

1. Överdriven detaljstyrning av forskningen
Flera av färdplanens satsningar går direkt till utvalda institutioner – likt Cybercampus Sverige eller ett nyinrättat AI-institut – utan möjlighet för andra att söka medel via öppna utlysningar. Det snäva urvalet minskar transparensen och hämmar forskningskvaliteten.

Än värre verkar AI-kommissionen bortse från hur framgångsrik forskning uppstår. Det är i öppna anslag som forskningen frodas. De största AI-genombrotten – likt idéerna bakom fjolårets Nobelpris i fysik – har kommit ur fri nyfikenhetsdriven forskning. Med överdriven detaljstyrning låser vi framtidens resurser till gårdagens lösningar.

2. Brist på spetskompetens
Sveriges främsta AI-experter finns inom svensk forskning och utveckling. Trots detta ingår inte akademisk expertis i en enda av de instanser som ska stärka svensk AI. Forskningsfronten lyser med sin frånvaro i utvärderingsorgan och styrgrupper. Sverige måste involvera sina experter om vi ska inta en ledande roll i AI.

3. Tillgång till data är en flaskhals
Utvecklingen av samhällsnyttig AI är direkt beroende av högkvalitativ data. Utvecklingen av säker AI kräver även att data tillgängliggörs med etiska bestämmelser, personlig integritet och källskydd i behåll. Här finns mycket att göra – från problem med rådande lagstiftning till satsningar på infrastruktur. Ändå är frågan om datahantering och integritetsskydd näst intill helt frånvarande i färdplanen.

Vi presenterar tre lösningar på dessa problem:

1. Fri forskning för starkare AI
All föreslagen forskningsfinansiering måste fördelas genom öppna utlysningar. Låt Sveriges bästa forskare – oavsett forskningsfält eller hemvist – tävla om medel baserat på vetenskaplig kvalitet. Forskningen måste skyddas från politisk detaljstyrning. Innovation uppstår inte på kommando – den växer fram ur fria och långsiktiga satsningar.

2. Låt experterna leda vägen
AI-baserad spetskompetens måste finnas representerad i tilltänkta nyckelfunktioner. Det är forskarna som drivit fram dagens AI, och som kan leda den framtida utvecklingen. Det är även forskarna på universitet och företag som befinner sig i AI-utvecklingens framkant med kunskap om dess möjligheter och risker. Sverige måste ta hjälp av både akademi och näringsliv för att fatta rätt beslut inför framtiden.

3. Gör data tillgänglig – med integriteten i behåll
Dagens problem kring tillgång och hantering av data måste ses över. Rådande lagstiftning är formulerad utan modern AI-teknik i åtanke – ett faktum som vingklipper AI-arbetet. Bristande satsningar på datorkraft och lagring hämmar också utvecklingen – stick i stäv med idén om ett konkurrenskraftigt AI-Sverige.

Satsningar på datainfrastruktur måste även ske på ett sätt där etisk datahantering säkras. Befolkningens förtroende är centralt för ett fungerande datadrivet samhälle. Detta kräver tydliga regler för hur offentligt genererad data får användas, samt en öppen diskussion om när och hur kommersiell användning av offentlig data är acceptabel – och när den inte är det.

Sverige har allt som krävs för att leda AI-utvecklingen: stark forskning, digital infrastruktur och en tradition av teknisk utveckling. AI kan göra mycket nytta, men bara om vi satsar på rätt kompetens och bygger långsiktiga samarbeten mellan forskning, offentlig sektor och näringsliv. Många av dagens och framtidens forskare vill vara med och utveckla Sverige med kunskap, idéer och ansvarsfullt användande av AI. Tillsammans skapar vi ett hållbart och konkurrenskraftigt AI-Sverige för framtiden

För Sveriges unga akademi
David Marlevi, ledamot
Måns Magnusson, ledamot
Elham Rostami, vice ordförande
Pierre Nyquist, ledamot