Akademimöte i Bryssel

Unga akademin fick ett storslaget välkomnande av sin belgiska motsvarighet, som tog emot i det vackra Akademiernas palats (Paleis der Academiën) i centrala Bryssel. Det gemensamma mötet inleddes med presentationer av respektive verksamhet. Den belgiska akademin företräddes av Sven Rogge och Zoë Ghyselinck, och Sveriges unga akademi av ordförande Gabriele Messori. Därefter följde gruppdiskussioner kring två teman: omtänksam vetenskap samt artificiell intelligens och dess konsekvenser för forskning och akademisk frihet.

Samtal om akademisk frihet

På eftermiddagen deltog Unga akademin på Jonge Academies årsdag, då de installerar nya medlemmar. I samband med årsdagsfirandet hölls också ett offentligt evenemang om akademisk frihet, där Unga akademins ledamöter Elham Rostami och David Marlevi medverkade som talare. Elham Rostami höll ett anförande där hon bland annat berättade om akademins initiativ Stockholm Charter for Academic Freedom och David Marlevi deltog i ett panelsamtal.

Akademisk frihet är en grundpelare för forskning och samhällsutveckling, men friheten är inte självklar, underströk flera talare. Utvecklingen i andra länder – till exempel Ungern, Argentina och USA – illustrerar hur snabbt förutsättningarna för forskning kan förändras när politiska eller institutionella villkor skiftar. Samtidigt placerar sig både Sverige och Belgien högt i internationella jämförelser av akademisk frihet, vilket ger forskarsamhället ett särskilt ansvar att värna oberoende forskning och bidra till en öppen vetenskaplig debatt.

EU och forskningspolitik på agendan

Den andra dagen ägnades åt EU:s roll i forskningspolitiken. Akademin gästades bland annat av Sophia Eriksson Waterschoot, biträdande generaldirektör vid generaldirektoratet för kommunikation, som gav en inblick i hur kommissionen arbetar och hur EU:s forskningsinitiativ kommuniceras till forskare och allmänhet.

EU befinner sig i ett geopolitiskt komplext läge, betonade hon, med ökade spänningar i omvärlden och stora politiska förändringar globalt. I detta sammanhang försöker EU hålla fast vid stabilitet, samarbete och långsiktiga strategier, bland annat genom att stärka konkurrenskraft, innovation och internationella partnerskap. En viktig fråga framöver är hur Europa kan fortsätta vara attraktivt för forskare, inte minst i en situation där forskare i andra delar av världen i allt högre grad söker sig till våra breddgrader.

Akademin fick också träffa representanter från Sveriges forsknings- och innovationskontor i Bryssel, SWERI, som berättade om aktuella processer inom EU:s forskningspolitik. Bland annat diskuterades arbetet med EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation, FP10, samt lagstiftning kopplad till det europeiska forskningsområdet, den så kallade ERA Act. Dessa initiativ väntas få stor betydelse för hur europeisk forskning finansieras och organiseras under kommande år.

Besök i EU-parlamentet

I slutet av dagen besökte akademin EU-parlamentet där vi fick träffa EU-parlamentarikern Sofie Eriksson (S), ledamot i utskottet för industrifrågor, forskning och energi, ITRE. Samtalet handlade bland annat om EU:s forskningsbudget, utformningen av FP10 och hur forskningspolitiken påverkar svenska forskare. Diskussionen rörde också hur EU kan stärka innovation, entreprenörskap och forskningssamarbeten i en tid präglad av global konkurrens.

Akademimötet i Bryssel gav ledamöterna möjlighet att både fördjupa samarbetet med den belgiska unga akademin och få en bättre förståelse för hur EU:s forskningspolitik formas. Mötet klargjorde att akademisk frihet och goda villkor för forskning inte kan tas för givna, men också att internationella nätverk mellan forskare och akademier är en viktig del i att värna dessa värden.

Följ Sveriges unga akademi