Foto: Mikael Wallerstedt
Evidensbaserad straffprocessrätt är ett nytt multidisciplinärt ämne inom juridiken som syftar till att underlätta för till exempel poliser, åklagare, rättsläkare och domare att arbeta på ett evidensbaserat sätt. Brottmålsprocesser innefattar både metodologiska och mänskliga felkällor. När det gäller metodologiska felkällor finns sådana till exempel i mjukvaror som används för att analysera komplexa blandningar av DNA, samt i teknologi/telefonmastuppkopplingar som används för att förstå vart en person (till exempel en misstänkt), har befunnit sig under en relevant tid. Mänskliga felkällor förekommer både hos de som agerar inom ramen för brottmålsutredningen, som poliser, forensiker och rättsläkare, och de som agerar under brottmålsprocessen till exempel åklagare och domare. Den här forskningen visar till exempel att när rättsläkare undersöker identiska skador under identiska förutsättningar så gör de olika observationer och drar olika slutsatser, det kan vara avseende om skadorna uppkommit genom trubbigt eller skarpt våld. Det är också tydligt att det finns kommunikationssvårigheter mellan forensiker och domare, särskilt när det gäller de säkerhetsskalor som Nationellt Forensiskt Centrum (NFC) använder för att beskriva analysresultat i relation till till exempel blodspår, håranalyser, verktygsspår och skospår.
Född: 1986
Intressen: Brott, brottmålsdokumentärer, forensik, psykologi, träning, resor, mat
Att arbeta inom akademin är en ynnest, men det ger också värdefulla insikter i de faktorer som försvårar inte bara för forskare att bedriva sin verksamhet effektivt, utan också att kommunicera den till omvärlden. Jag är särskilt intresserad av att nå ut med forskning till praktiker, politiker och unga människor. Även frågor om forskningsfinansiering och internationalisering är oerhört viktiga för mig.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
