Akademin representerad på Forskningspolitiska dagen

Diskussionerna handlade bland annat om hur forskning kan bidra till att hantera samhällsutmaningar, stärka konkurrenskraften och stödja kunskapsbaserat beslutsfattande. Särskilt fokus lades på vetenskaplig excellens och strukturella förutsättningar som gör högkvalitativ forskning möjlig, till exempel akademisk frihet och ansvarsfull internationalisering. Konferensen började med en internationell utblick, följdes av svenska perspektiv och avslutades med en diskussion om den enskilda forskarens ansvar och möjligheter.

Öppenhet, tillit och förtroende

Sistnämnda panel inleddes av akademiledamoten och statsvetaren Ann-Kristin Kölln, som tog avstamp i tre centrala aspekter av forskningens roll i ett öppet samhälle: forskningens kvalitet, dess relation till offentligheten och frågan om tillit. Hon påpekade bland annat att forskare har en unik frihet att följa sin intellektuella nyfikenhet, men med denna frihet följer också ett ansvar att rikta den mot frågor som är teoretiskt meningsfulla och samhälleligt relevanta. Minst lika viktigt är metodologisk stringens och transparens kring begränsningar i data och analys.

Kölln lyfte också vikten av tydlig kommunikation. I den offentliga debatten riskerar empiri, tolkningar och normativa värderingar att flyta samman. Forskare har därför ett ansvar att vara tydliga med vad man vet respektive inte vet, och vilka värderingar som ligger bakom olika ställningstaganden. Denna öppenhet är central, framhöll hon:

Ett öppet och robust samhälle är beroende av tillit. Tillit mellan medborgare, men också tillit till institutioner/…/ Här spelar forskningens kvalitet, stringens och transparens en avgörande roll. När vi ställer viktiga frågor, använder lämpliga metoder och är öppna med våra resultat och begränsningar, då visar vi kompetens. När vi är tydliga med vad vi vet och inte vet, då visar vi integritet. När vi deltar i offentligheten utan att förenkla bort osäkerhet eller överdriva våra resultat, då visar vi ansvar. Det är inte säkert att det alltid ger snabba applåder. Men över tid bygger det något mycket viktigare: förtroende.

Forskning, osäkerhet och samhällsdebatt

I den efterföljande diskussionen deltog, förutom Ann-Kristin Kölln själv, Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, akademikollegan Jessica Jewell, professor i teknik och samhälle vid Chalmers samt Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds universitet. Samtalet kretsade kring forskarnas ansvar att bidra till samhällsdebatten och de utmaningar som uppstår när vetenskap möter politik och värderingar.

Jessica Jewell gav bland annat exempel på hur förtroendet för vetenskap kan variera mellan olika områden. I frågor där osäkerheten är relativt låg och samhället delar en gemensam målbild – som i väderprognoser – är tilliten ofta hög. I områden som klimat- och energipolitik är situationen mer komplex: osäkerheten är större, tidsperspektiven längre och samhällsaktörer har olika uppfattningar om vilka mål som bör prioriteras. Här kan forskningen synliggöra avvägningar, men den kan inte fatta de värdebaserade besluten.

Hon tog också upp kommunikation om osäkerhet. Många forskare oroar sig för att människors förtroende för vetenskap ska minska om man är tydlig med vad man är osäker på, men forskning visar överraskande resultat, berättade Jessica Jewell. När osäkerhet redovisas öppet kan förtroendet i stället öka. Effekten är särskilt tydlig hos personer som från början är skeptiska. Och förtroendet blir ännu starkare när osäkerheten beskrivs konkret, till exempel med siffror eller intervall.

Här kan du se inspelningen från Forskningspolitiska dagen 2026. 

Programpunkten där Unga akademins ledamöter deltog börjar cirka 5:25 in i inspelningen.

Följ Sveriges unga akademi

Ansvariga ledamöter