2 februari 2026
Den 2 februari arrangerade Sveriges unga akademi ett angeläget samtal om den minskade återväxten av doktorander och läget för landets forskarutbildningar. I en Zoom-cirkel, en timmes digitalt lunchsamtal med inbjudna experter, utforskades statusen för framtidens forskargenerationer.
Foto: Diane Serik/Unsplash
Andreas Nord, forskningspolitisk talesperson för Sveriges unga akademi och och forskare i biologi vid Lunds universitet, stod värd för zoomcirkeln. Med sig hade han två framstående experter: Pam Fredman, professor emerita och rektor för Göteborgs universitet 2006–2017, samt Jacob Färnert, utredare vid Stockholms universitet och tidigare ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS. Fredman och Färnert finns bland en rad experter och författare till Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF:s rapporter/kodexar och kartläggningar av akademisk frihet, finansieringsmodeller och internationella jämförelser.
Diskussionen fokuserade på det minskande antalet doktorander och hur detta påverkar akademisk frihet och forskningens kvalitet. Fredman och Färnert lyfte fram behovet av att skapa utrymme för att bryta ny mark och gynna självständighet. Doktorander måste ges möjlighet att utforska och växa, även i en alltmer projektbaserad forskningsvärld.
Externa medel är inte längre grädde på moset, de utgör lejonparten av svensk forskningsfinansiering. I andra länder, till exempel Schweiz, är andelen externa medel betydligt lägre i relation till direktfinansieringen.
Pam Fredman, professor emerita, rektor för Göteborgs universitet 2006–2017, President för International Association of Universities
Foto: Wikimedia Commons
En av anledningarna till det minskande antalet doktorander antas vara den förändring som införts vilken innebär att doktorander inte kan anställas förrän de är finansierade fullt ut. I Sverige har doktoranden alltså rätt till fullfinansiering under hela doktorandtiden på 4 år. Det är en av anledningarna till att man prioriterar att anställa postdoktorer i externfinansierade program och projekt. Idag är cirka 45 % internationella doktorander, och många stannar inte efter disputation. Det är i och för sig naturligt. En intressant motfråga väcktes också: hur många svenskar utbildas utomlands och kommer tillbaka?
Idag när doktorander till så stor del har extern finansiering, så har ansvaret för forskarutbildningen hamnat i kläm. Vi står inför en tippningspunkt där tillförseln av välutbildade, självständiga doktorer sinat rejält. Hur kan vi dimensionera och ta ansvar för den vikande forskarutbildningen som är en förutsättning för nästa generation forskare och lärare? Det är klart att vi ska investera i forskarutbildningen. Sveriges unga akademi ser med tillförsikt fram mot att fortsätta engagera sig i detta.
Riktade medel från lagstiftaren har inte så stor effekt. Det är på lokal nivå, under jackan och närmast hjärtat som initiativ för att främja återväxten har effekt.
Jacob Färnert, utredare på Stockholms universitet, tidigare ordförande i SFS
Foto: Privat
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
