12 december 2025
Varför betalar universitet och högskolor marknadshyror för lokaler de inte kan välja bort? I ett webbinarium med arkitekturhistorikern Erik Sigge följde vi Akademiska Hus historia tillbaka till Byggnadsstyrelsen och pratade om vad som faktiskt går att förändra.
Nya Corson, Campus Valla, Linköping. Skiss/illustration: Funkia
Den 12 december arrangerade vi en intern Zoom-cirkel om Akademiska Hus och statens lokalförsörjning. Gäst var Erik Sigge, arkitekturhistoriker och lektor vid Lunds universitet. Han tog oss med genom en dramatisk historia om hur statens hantering av offentliga byggnader har utvecklats.
Under 1960-, 1970- och 1980-talen förändrades Byggnadsstyrelsens arbetssätt successivt. Till sist delades myndigheten 1993 upp i tre delar: Akademiska Hus, Statens fastighetsverk och Vasakronan. En viktig pusselbit var en ny programdoktrin för att planera och budgetera. Mer av processen började kretsa kring ekonomi, styrning och uppföljning. Samtidigt försköts arkitekturens roll. I stället för att arkitekter och konstruktörer var med på ett tidigt stadium och utformade byggnaderna kom de ofta in sent, när ramarna redan var satta.
En stor del av den vinst som Akademiska Hus gör (40–70 procent) skickas tillbaka till staten. Enorma mängder medel avsedda för forskning och utbildning går alltså till statskassan – utan att ens vara öronmärkta för forskningspolitiska ändamål.
Sveriges unga akademi (SvD 24/10 –23)
Diskussionen stannade inte vid Akademiska Hus historia. Vi pratade också om realistiska punktinsatser, sådant som går att göra redan i dag utan att vänta på en total systemomläggning. Små steg som gör stor skillnad över tid.
Sveriges unga akademi har länge varit engagerade i att förbättra akademins lokalförsörjning. Lärosätena opererar inte på en fri marknad, och myndighetsformen förhindrar dem att äga sina byggnader eller fritt ta ut studieavgifter för att täcka de ökade kostnaderna. Dagens system fungerar därför inte och behöver göras om. För att bidra till Akademiska Hus mål att ge lärosätena de bästa tänkbara förutsättningarna för sin verksamhet bör också lärare och forskares representation i bolagets styrelse stärkas.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
