Forskning och utbildning är grundläggande byggstenar i samhället. Nya kunskaper och insikter måste utvecklas kontinuerligt för att Sverige ska vara redo att möta framtidens kända och okända utmaningar – och grunden för det är forskningspolitik.
Den svenska akademiska sektorn är både omfattande och samhällsbärande med ungefär 56 000 anställda (helårsekvivalenter), vilket är fler än Försvarsmaktens cirka 25 000 och Polisens runt 40 000. Detta understryker den centrala roll som universitet och högskolor har i samhället och i Sveriges långsiktiga kunskapsförsörjning.
Mot denna bakgrund har vi tagit fram Valkompassen 2026: Riksdagspartiernas visioner för svensk forskning som sammanställer riksdagspartiernas positioner i tio centrala forskningspolitiska frågor. Ambitionen är att bidra till ökad transparens och en tydligare förståelse för de politiska skiljelinjer som formar forskningssystemet.
Partierna har även fått utrymme att beskriva utmaningarna för forskning i Sverige och presentera sina viktigaste forskningspolitiska reformer för nästa mandatperiod.
Samtliga riksdagspartier fick möjlighet att medverka i valkompassen. Endast Sverigedemokraterna valde att avstå.
Bakgrund: Forskare måste få ställa obekväma frågor, utmana etablerade sanningar och publicera resultat oavsett vem som påverkas. Sveriges lagstiftning ger forskare ett visst sådant skydd. Däremot är den akademiska friheten inte uttryckligen skyddad i grundlag. Frågan om ett grundlagsskydd för akademisk frihet har fått ökad aktualitet i takt med att forskare världen över möter politiska och ideologiska påtryckningar.
För att långsiktigt stärka den akademiska friheten anser Sveriges unga akademi att den bör skyddas i en grundlag som omfattar forskningens frihet, utbildningens frihet och lärosätenas autonomi.
Bakgrund: Forskning beskrivs ofta som en investering i framtiden. Men hur mycket ska svensk forskning få kosta? Regeringen beräknar att anslagen för forskning och utveckling ska öka successivt med totalt 6,5 miljarder kronor från 2025 till 2028.
Sveriges unga akademi anser att de statliga investeringarna i forskning och utveckling bör höjas till 1,2 procent av BNP senast 2030 och att ansvaret och effektiviteten i hur medel spenderas på lärosätena bör öka.
Bakgrund: Bland de lärosäten som har examenstillstånd i Sverige är 18 universitet, 12 högskolor, 5 konstnärliga högskolor och 15 enskilda utbildningsanordnare. Är det bättre med fler universitet som är spridda över hela landet eller med färre och mer specialiserade universitet? Partiernas olika svar bryter den traditionella höger-vänster-linjen i svensk politik.
Bakgrund: I dag är etablerade lektorer och professorer ofta beroende av externa forskningsanslag för att finansiera delar av sina löner. Frågan handlar ytterst om vilka anställningsvillkor forskare ska ha och hur universitetens kärnverksamhet bör finansieras.
För att framgångsrikt kunna rekrytera och behålla framstående lärare och forskare måste lärosätena erbjuda finansiella och strukturella villkor som står sig i den internationella konkurrensen. Detta inkluderar fullfinansiering av lärartjänster som biträdande lektor, lektor och professor. Sveriges unga akademi anser att lärosätena bör axla sitt fulla arbetsgivaransvar och garantera lönerna för högre akademiska positioner.
Bakgrund: Universitet och högskolor bedriver sina verksamheter i avancerade och ofta kostsamma miljöer. Lokalernas hyror påverkar därför resurserna som kan användas till forskning och utbildning. Akademiska Hus är ett statligt bolag som förvaltar runt 60 procent av lärosätenas lokaler. 2025 uppgick hyresintäkterna till 7,95 miljarder kronor och bolaget beslutade att dela ut 3,9 miljarder kronor till ägaren, staten.
Sveriges unga akademi är kritiska till dagens hyresmodell för lärosäten där statligt ägda Akademiska Hus tar ut marknadsliknande hyror med vinstkrav. Hyresmodellen leder till att stora forskningsmedel i praktiken omfördelas från forskning och utbildning till vinstutdelningar. Vi uppmanar därför regeringen att se över systemet så att lärosätenas resurser i högre grad används till kärnverksamheten.
Bakgrund: Ska forskningspengar fördelas efter prestation? Sedan 2009 får universitet och högskolor en del av sina direkta anslag baserat på hur starkt de presterar enligt olika kvalitetsmått baserade på mätningar av vetenskaplig publicering och extern finansiering. Sedan 2024 har systemet utvecklats vidare med fler indikatorer i beräkningarna. Sammantaget innebär detta att en allt större del av lärosätenas basfinansiering kopplas till prestationer.
Sveriges unga akademi tycker att kvalitet och akademisk frihet bör vara vägledande när staten fördelar forskningsmedel. Det är viktigt för nästa regering att hitta en bra balans mellan styrning mot prestation och långsiktiga finansiella förutsättningar.
Bakgrund: Majoriteten svenska universitet och högskolor är förvaltningsmyndigheter, vilket ger dem en nära koppling till staten. Hur självständiga anser politikerna att våra lärosäten bör vara i frågor som styrning, organisation och strategiska prioriteringar? 2026 tillsatte regeringen en utredning som ska lämna förslag för att öka ändamålsenligheten i lärosätenas nuvarande organisationsform.
Svenska universitet och högskolor behöver bli mer självständiga. I ett demokratiskt land ska självständiga universitet vara lika självklara som ett oberoende rättsväsende. Därför var det bra att regeringen tillsatte en utredning om ändamålsenligheten i universitetens och högskolornas nuvarande myndighetsform. Det bör finnas bättre modeller som låter lärosätena göra det de ska: forska, undervisa och samverka med samhället.
Bakgrund: Forskning är i dag en global verksamhet där idéer och samarbeten rör sig över nationsgränser. En restriktiv migrationspolitik hämmar internationaliseringen av svenska lärosäten, och därmed även kvaliteten på forskningen. Till utmaningarna hör långa handläggningstider på Migrationsverket och svårigheter för forskare och deras anhöriga att få uppehållstillstånd. Nya regler träder i kraft 2026 som ska underlätta för forskare som migrerar till Sverige.
Forskning är i dag en global verksamhet där idéer och samarbeten rör sig över nationsgränser. En restriktiv migrationspolitik hämmar internationaliseringen av svenska lärosäten, och därmed även kvaliteten på forskningen. Till utmaningarna hör långa handläggningstider på Migrationsverket och svårigheter för forskare och deras anhöriga att få uppehållstillstånd. Nya regler träder i kraft 2026 som ska underlätta för forskare som migrerar till Sverige.
Bakgrund: När forskning är fri och nyfikenhetsdriven bestämmer forskare själva vilka frågor som ska studeras och hur, oberoende av andras önskemål. I dag efterfrågar både politiker och finansiärer forskning som bidrar till att lösa konkreta samhällsutmaningar – så kallad agendabaserad forskning. Regeringen lade i forsknings- och innovationspropositionen från 2024 ungefär 1,5 miljarder över fyra år på fri forskning, vilket motsvarar runt 24 procent av de totala satsningarna.
Sveriges unga akademi anser att fri nyfikenhetsdriven forskning är en central och nödvändig del av forskningssystemet som gynnar vetenskaplig kreativitet, oberoende och möjligheten till oväntade genombrott. Nyfikenhetsdriven forskning är dock inte oförenlig med strategiska satsningar, utan bör fungera som ett viktigt komplement. Vi förespråkar ett forskningssystem där fri, forskarinitierad forskning ges stabila och långsiktiga förutsättningar inom ramen för en balanserad helhet.
Bakgrund: Ska forskning i första hand finansieras genom direkta anslag till universiteten eller genom externa medel från de fristående forskningsråden? I forsknings- och innovationspropositionen från 2024 tilldelas lärosätena drygt 1,6 miljarder kronor extra i direkta anslag över fyra år, medan forskningsråden får omkring 4,9 miljarder kronor extra, vilket ökar betydelsen av att lyckas få forskningsmedel genom ansökningar till externa finansiärer.
Basanslag för forskning är viktiga för att säkra lärosätenas frihet och skapa långsiktigt starka och hållbara forskningsmiljöer. Sveriges unga akademi vill se stärkta basanslag som används till att lärosätena tar sitt arbetsgivaransvar.
Vad är den största utmaningen för forskningssverige?
Underfinansieringen av högre utbildning och forskning tillsammans med för mycket statlig styrning av forskningsmedlen. Därför behöver Sverige en ny regering där Vänsterpartiet ingår. Vi vill se ökade anslag till utbildning, en förändrad hyresmodell för Akademiska hus och en ökning av de generella forskningsmedlen. Idag är för mycket av de fria forskningsmedlen låsta i medfinansiering, utökade anslag till lärosätenas forskning är nödvändigt för den fria forskningen.
Vilken är den viktigaste forskningspolitiska reformen ditt parti vill genomföra under nästa mandatperiod?
Vänsterpartiets viktigaste fråga är ökade generella anslag till lärosätena för både utbildning och forskning. Det skulle bidra till att öka lärosätenas frihet att kunna bestämma över sin verksamhet och forskning och bidra till att öka kvalitén. På sikt vill vi se över och ändra finansieringssystemet för högre utbildning. Vi vill se ett bättre jämställdhetsarbete, locka fler till forskningsstudier och förbättra anställningstryggheten på lärosätena, även för doktorander och postdoktorer.
Vad är den största utmaningen för forskningssverige?
Den största utmaningen för forskningssverige är att säkra både friheten och långsiktigheten för lärosäten. Forskning kan inte styras fram med kortsiktiga politiska signaler eller ständigt mer konkurrens om externa projektmedel. Vi behöver starka, fria lärosäten med trygg basfinansiering, mindre detaljstyrning och ett grundlagsskydd för den akademiska friheten.
Vilken är den viktigaste forskningspolitiska reformen ditt parti vill genomföra under nästa mandatperiod?
Miljöpartiets viktigaste reform nästa mandatperiod är att avskaffa produktivitetsavdraget. Avdraget bygger på idén att högre utbildning ständigt kan effektiviseras, men har i praktiken urholkat finansieringen av universitet och högskolor med omkring 13 miljarder kronor på 30 år. Genom att ta bort avdraget får lärosäten större ekonomisk frihet och bättre möjligheter att utveckla utbildning, undervisning och forskning långsiktigt.
Vad är den största utmaningen för forskningssverige?
Hotet mot den akademiska friheten. Påtryckningar, hot och hat mot forskare slår inte bara mot forskarna själva utan mot hela den kunskapsgrund som behövs för en fri debatt och kloka beslut. Politiska företrädare måste också tydligt visa att hot och hat mot forskare är oacceptabelt. Regeringen måste ta tydlig ställning för att värna den akademiska friheten. Detta inbegriper också att vara transparent, föra dialog och ge lärosäten och forskare långsiktiga förutsättningar för sin verksamhet.
Vilken är den viktigaste forskningspolitiska reformen ditt parti vill genomföra under nästa mandatperiod?
Vi måste investera långsiktigt i forskning och höja de statliga anslagen, samt stärka kvaliteten i hela landet. Regeringen prioriterar riktade satsningar framför basanslag, vilket minskar långsiktigheten, ökar administrationen och förskjuter makt från akademin. Vi vill därför prioritera basanslag och fria forskningsmedel, eftersom det är avgörande för forskarnas trygghet och möjligheten att bedriva grundforskning.
Vad är den största utmaningen för forskningssverige?
Den största utmaningen för forskningssverige är att den är i allt för hög grad styrd av staten, dels genom pengapåsen, dels genom att i princip alla lärosäten är statliga myndigheter. Det begränsar en fri och nyfiken forskning som är avgörande för att lösa dagens och morgondagens problem. Politiker vill gärna tro att de kan styra framsteg genom riktade satsningar. Men värdefulla upptäckter dyker upp där ingen kunde ana att man skulle leta.
Vilken är den viktigaste forskningspolitiska reformen ditt parti vill genomföra under nästa mandatperiod?
Centerpartiet vill göra en omfattande frihetsreform. Den består dels genom att forskningsmedlen i större grad omvandlas till basanslag. Dels genom att fler lärosäten blir fristående, likt stiftelser.
Vad är den största utmaningen för forskningssverige?
Fler elever från svenska skolsystemet behöver ha viljan och rätt kunskaper för att ta sig an en forskningskarriär. Doktorander och forskare är otroligt viktiga för svensk konkurrenskraft och samhällsutveckling, och en forskningskarriär vid våra lärosäten måste vara attraktiv. Tack vare Liberalerna har regeringen lagt fram en historisk stor forskningsproposition och vi tar skolan tillbaka till grunderna. Vi har också gjort det enklare för utländska doktorander och forskare att få permanent uppehållstillstånd.
Vilken är den viktigaste forskningspolitiska reformen ditt parti vill genomföra under nästa mandatperiod?
Liberalerna vill grundlagsskydda den akademiska friheten. För oss är det självklart att akademin ska stå fri från politisk, ideologisk och annan otillbörlig påverkan. Många avgörande genombrott växer fram ur nyfikenhetsdriven forskning. Regeringen har, med Liberalerna i spetsen, därför redan tillsatt två utredningar: en som ser över hur lärosätenas självständighet kan stärkas, och en som fokuserar på den enskilda forskarens möjlighet att bedriva fri forskning. Vi vill ta vidare det viktiga arbetet.
Vad är den största utmaningen för forskningssverige?
Sverige är en ledande kunskapsnation, men den positionen är inte given. Den måste förtjänas. Världens bästa forskare kan välja var de vill arbeta och för att locka dem till Sverige måste vi skapa forskningsmiljöer av högsta internationell klass. Den största utmaningen är att vi sprider våra forskningsresurser för tunt. I stället för att satsa brett måste vi våga koncentrera medlen till de miljöer som redan är starka och kan konkurrera globalt.
Vilken är den viktigaste forskningspolitiska reformen ditt parti vill genomföra under nästa mandatperiod?
Vi vill reformera resurstilldelningssystemet för att premiera kvalitet och spets i forskningen i stället för volym. Vi behöver ett system som premierar excellens och koncentrerar forskningsresurserna till de lärosäten och forskningsmiljöer som kan leverera världsledande spetsforskning. Därför vill vi höja basanslagen till de universitet som bedriver högkvalitativ forskning. Genom att premiera excellenta forskningsmiljöer skapas både drivkrafter och möjligheter att bedriva forskning av världsklass.
Vad är den största utmaningen för forskningssverige?
Den största utmaningen för forskningssverige är att stärka internationell konkurrenskraft i en tid av hårdnande global talang- och kunskapskonkurrens, samtidigt som den akademiska friheten värnas. Sverige behöver bättre villkor för framstående forskare, starkare innovationskedjor och mer långsiktig finansiering för att forskning snabbare ska kunna omsättas i samhällsnytta och tillväxt.
Vilken är den viktigaste forskningspolitiska reformen ditt parti vill genomföra under nästa mandatperiod?
Den viktigaste reformen är att stärka kvalitet och excellens genom ökade basanslag kombinerat med tydligare incitament för internationell spetsforskning och innovation. Målet är att Sverige ska vara ett av världens främsta forskningsländer där fri forskning, nyttiggörande och näringslivssamverkan stärker både välstånd och samhällsutveckling.
Samtliga riksdagspartier fick möjlighet att medverka i valkompassen. Endast Sverigedemokraterna valde att avstå. Respondenterna har svarat i egenskap av talespersoner för sina respektive partier och svaren har sammanställts av Sveriges unga akademi. Bakgrundstexterna som finns under respektive fråga samt Sveriges unga akademis åsikter var inte en del av underlaget som skickades ut i samband med insamlingen av svar.
Sveriges unga akademi deltar i den forskningspolitiska debatten genom bland annat debattartiklar, seminarier och remissvar. Vi vill att Sverige ska vara ett attraktivt land att forska i. Som röst för forskare i början av eller mitt i karriären, bidrar vi med de erfarenheter och perspektiv som är unika för en ny generation forskningsledare.
SUA-ledamöter i riksdagshuset. Foto: SUA
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
