18 mars 2025
Omvärldsbevakning, omvärldsanalys, kvalificerad informationsinhämtning och strategiskt relationsbyggande blir allt viktigare i en tid där det demokratiska utrymmet globalt krymper. I akademins senaste Zoomcirkel gästades vi av Andreas Göthenberg, vd STINT, expert på forskningens roll i internationella relationer.
Andreas Göthenberg, vd för STINT. Foto: Per Olsson
Sveriges unga akademi har haft mycket hjälp av det svenska forskningskontoret vid ambassaden i Seoul som på olika sätt stöttat samarbetet med Y-Kast, den unga akademin i Sydkorea. Regeringen stänger nu detta kontor, och vi ställer oss frågan vilken roll vi som ung akademi kan vi spela för att stå upp för forskningssamarbeten mellan Sydkorea och Sverige – och i förlängningen också med andra länder.
För att hjälpa oss förstå bakgrunden och navigera i frågan hade vi den stora glädjen att välkomna Andreas Göthenberg, vd för Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT), till en Zoom-cirkel.
Vi behöver kunskap om de forskningsintensiva miljöer som växer fram globalt, påpekade Göthenberg.
Internationalisering har blivit mer komplext, speciellt avseende det faktum att flera kunskaps- och innovationsmiljöer idag utvecklas i länder med komplicerade politiska och ekonomiska system, vilket innebär utmaningar för internationaliseringsarbetet. Det blir svårare för att förhålla sig till och kunna avväga risker och möjligheter med internationella samarbeten i en värld i flux. Etiska och säkerhetspolitiska överväganden kan vara utmanande.
Kvalificerad informationsinhämtning och strategiskt relationsbyggande blir viktigare. Samtidigt krymper utrymmet för demokrati. En omfattande palett med risktagande, säkerhetsfrågor, etiska frågeställningar, mänskliga rättigheter, hållbarhet, juridiska system, politiska och socioekonomiska kontexter är viktig att hantera. Sverige har en jämförelsevis begränsad verksamhet för omvärldsbevakning/analys av högre utbildning och vetenskap. Länder av liknande storlek och ekonomi, till exempel Danmark och Schweiz bedriver större omvärldsbevakning och omvärldsanalys inom högre utbildning, vetenskap och innovation.
I dag är de länder som finns bland de 25 procent som presterar bäst inom forskning mycket mer diversifierade än tidigare. Det ställer högre krav på oss när vi samarbetar internationellt.
Inom många vetenskapsområden har det skett ett betydande skifte de senaste decennierna. Kring 2009–2012 levererade universitet i väst den mest framstående forskningen, medan mätningar från 2019–2022 i stället visar att framför allt Kina är på frammarsch – särskilt inom matematik och teknik. Däremot dominerar väst fortfarande inom samhällsvetenskaperna.
STINT:s fokus ligger på att stödja svenska lärosäten och finansiärer som kunskapsresurs för att navigera i det alltmer komplexa internationella landskapet. I exempelvis EU finns redan upparbetade vägar. STINT främjar därför geografiskt mer avlägsna samarbeten.
Andreas underströk vikten av vetenskapsdiplomati. Vetenskap bygger långsiktiga relationer över nationsgränser, ofta bortom politiska spänningar. Samtidigt utmanas akademisk frihet i vissa länder, vilket ställer krav på riskbedömning.
Vi undrade vad STINT menar med vetenskapsdiplomati, eftersom det är ett svårgripbart begrepp. Ett svar är att alla forskare som bedriver verksamhet utomlands i någon mening är vetenskapsdiplomater.
Samtalet mynnade ut i en diskussion om hur unga forskare kan engageras i internationella nätverk. Ett exempel är STINT Science Fellows vars syfte är att stärka svensk forskning och högre utbildning genom omvärldsanalys och strategiskt relationsbyggande med fokus på vetenskapspolicy.
Zoomcirklar är ett uppskattat, lätt sätt för akademin att träffa experter. En Zoomcirkel går till så att vi inledningsvis helt kort lär känna varandra. Sen ger vår inbjudna expert en presentation om vad som händer inom dennes område och sen samtalar vi.
Vi utvecklade konceptet Zoomcirkel under pandemin, för att få diskutera och lära mer om ämnen som ligger oss varmt om hjärtat. Det har blivit ett mycket uppskattat inslag i verksamheten som ett tillfälle att kompetensbygga, få chansen att ställa frågor och diskutera aktuella ämnen på ett informellt sätt med insatta personer.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
