9 oktober 2025
László Krasznahorkai får 2025 års Nobelpris i litteratur ”för hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter.” Sara Tanderup Linkis svarar på 5 frågor om årets pris.

Foto: Lars Pehrson/Sveriges unga akademi
Pressmeddelande Nobelpriset i litteratur 2025
Sara Tanderup Liniks är docent i digitala kulturer och lektor i förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet. Sara är ledamot i Sveriges unga akademi 2024–2029.
Ja, jag är litteraturvetare och forskar inom förlags- och bokmarknadskunskap. Jag undersöker hur böcker och litteratur har och ges social betydelse, samt hur litteraturens innehåll kan kopplas till materiella, ekonomiska och sociala kontexter. Nobelpriset i litteratur är alltid viktigt i det sammanhanget eftersom priset är ett sätt att tillskriva litteratur, ett specifikt litterärt verk eller författarskap, socialt, estetiskt och inte minst kommersiellt värde. Litteraturpriset signalerar vad vi i litteratursamhället tycker är bra och viktig litteratur i 2025.
Priset gick i år till den ungerske författaren László Krasznahorkai, som skriver dystopiska och experimenterande romaner, med en ganska mörk tematik. Han är relativt okänd utan för Ungern, och priset får såklart stor betydelse för författarens internationella rykte och för de förlag som ger ut och översätter hans verk. Ofta har ju Nobelpriset det syftet: att sprida kunskap om ett författarskap, snarare än att premiera författare som redan är världskända. På det sätt kan man kanske säga att priset aktivt vill skapa världslitteratur, snarare än spegla vad som redan har status som världslitteratur.
Krasznahorkai verkar som ett relativt okontroversiellt val, och ett lyhört val med tanke på världslaget: att man väljer en författare som skriver om dystopi och apokalypser i en tid som präglas av väpnade konflikter och politisk instabilitet även i Europa tycker jag vittnar om att man vill skicka en signal om litteraturens betydelse; att litteraturen har, eller kan ha, politisk betydelse i en osäker tid, och kanske att vi behöver den.
Jag tyckte det var intressant när Bob Dylan fick priset i 2016, mest för att det utmanade några av våra etablerade idéer om vad litteratur och litterärt värde är. Det utmanade även etablerade skillnader mellan litterär kultur och populärkultur. Det visar hur Nobelpriset kan ha en betydelse, inte bara genom att lyfta fram okända författare men också genom att lyfta fram en känd musiker och hans verk som litteratur.
Jag tycker att barn- och ungdomslitteraturen borde uppmärksammes mer, även i Nobelprisets kontext. Det är fint att priset ibland går till författare som Krasznahorkai, som skriver experimenterande och mörkt om svåra och mörka ämnen, men i en tid där vi behöver ha mycket fokus på betydelsen av barns läsning, och framtiden för läsning och litteratur, tycker jag att man kunde belöna författare som får barn och unga att läsa. Astrid Lindgren borde ha tilldelats priset; en samtida barnboksförfattare som Philip Pullman, författare till bland annat serien Den mörka materian, kunde vara en aktuell kandidat.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.