10 oktober 2022
Ben Bernanke (före detta centralbankschef i USA), Douglas Diamond och Philip Dybvig tilldelas Ekonomipriset 2022 för deras forskning om banker och finanskriser. Adel Daoud
Ekonomipristagare 2022: Ben S. Bernanke, Douglas W. Diamond och Philip H. Dybvig.
En betydande del av min forskning handlar om effekterna av ekonomiska och finansiella kriser på barnfattigdom i låg- och medelinkomstländer. Min forskning handlar om vad som händer med barns levnadsnivåer när kriser väl sker och handlar inte så mycket om att förklara varför dessa kriser sker till att börja med. Årets pristagare har fokuserat på att besvara just denna fråga. Kungl. Vetenskapsakademien motiverar sitt val genom att skriva att ekonomipristagarna ”har väsentligt förbättrat vår förståelse av bankernas roll för ekonomin, särskilt vid finanskriser. Deras forskning visar bland annat varför det är så viktigt att undvika att banker kollapsar”.
Det är ett bra val. Årets pristagare har gett oss flera viktiga insikter om bankernas roll i samhället och föreslagit olika former av konkreta policys som används runt om i världen idag. Ta till exempel policyn insättningsgarantin som de flesta känner till. Upp till en viss gräns (omkring 1 miljon SEK) så garanterar staten att alla medborgare får ut sina pengar från banken ifall banken blir konkursmässig. Denna policy kom från insikten om att banksystemet kan komma att kollapsa väldigt fort om tilliten till dem eroderas under ekonomiska kriser. Denna erosion gör att folk kommer att vilja ta ut sina pengar snabbare än vad de hade gjort med insättningsgarantin på plats.
Det finns flera intressanta bidrag. Jag vill lyfta fram 2021 pristagare Joshua D. Angrist och Guido W. Imbens ”för deras metodologiska bidrag till analysen av kausala samband”, samt David Card ” för hans empiriska bidrag till arbetsmarknadsekonomi”. Pristagarna sätter en metodologisk standard för hur man bör studera orsak och verkan i icke experimentella data. Även dessa pris är exempel på belönad forskning som fördjupar vår förståelse om hur ekonomi och samhälle är djupt integrerade:
Här skulle jag vilja lyfta fram sociologen Mark Granovetter som flera gånger har varit tippad att tilldelad priset men ännu inte fått det. Granovetter har genom flera artiklar visat hur ekonomiska relationer i grund och botten är sociala relationer. De flesta ekonomiska relationer mellan individer är inbäddade i sociala nätverk och därför bör studeras som sådana. Dessa nätverk skapar länkar mellan individer där grupprocesser snabbt kan ta över beslutprocessen istället för att styras av individens rationalitet. Hans artikel ”The Strength of Weak Ties” publicerat i American Journal of Sociology är citerat över 65 000 gånger, och är en av de mest citerade samhällsvetenskapliga artiklarna.
Årets pris slår ett slag för både forskningen kring bankkriser och policy om hur vi kan mildra styrkan och effekterna av dessa kriser. Detta är ett pris som uppmärksammar hur konkret denna forskning kan bli och att den genomsyrar våra vardagliga interaktioner med våra banker genom att reglera tilliten i systemet.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
