5 frågor till Johan Rockberg om årets Nobelpris i kemi

– Ja faktiskt – sedan gensaxen blev publicerad har vi flitigt använt den. I min forskning försöker vi få mänskliga celler att bli bättre på att producera proteiner och virus när vi odlar dem i reaktorer. För att hjälpa cellerna på traven stänger vi av gener som inte behövs eller stoppar in sådant som behövs mer av med hjälp av klipp med gensaxen. 

– Ett utmärkt val. Det är superkul att dessa två excellenta forskare bakom en fundamental upptäckt och innovativ teknik belönades med ett kemipris då det är ett generellt verktyg som är väldigt användbart för många för både grund och tillämpad forskning.

– Ja, Barbara McClintock, som upptäckte transposonen, eller så kallat hoppande DNA. Hon var en cool och grym forskare och fick priset som ensam mottagare i medicin 1983. Denna fundamentala upptäckt av hur genetisk information kan stoppas in i vårt genom med efterföljande tekniska tillämpningar har varit av stor vikt.

– Jag tycker att det snart är dags att uppmärksamma genterapi som är banbrytande i sitt sätt att bota sjukdomar – detta kanske i ett delat pris med de som sekvenserade det mänskliga genomet.

– Priset har stor betydelse för möjligheten att förstå geners roll i cellen men också för att kunna ”skräddarsy” eller i alla fall rationellt utforma en cell så den blir bättre anpassad för ett syfte. Tillämpningarna inom biotekniken och medicin är med andra ord vida. Det skulle kunna handla om att förbättra grödor så de ej ansamlar tungmetaller i sig eller klarar sig bättre i torka. Förbättrade cyanobakterier som binder CO2 och producerar biobränslen eller nya läkemedel för ärftliga sjukdomar till exempel.