6 oktober 2020
Roger Penrose, Reinhard Genzel, och Andrea Ghez tilldelas på Nobelpriset i fysik 2020. Ledamot Josefin Larsson, docent i astronomi vid Kungliga Tekniska högskolan, svarar på 5 frågor om årets pris som handlar om svarta hål.
Illustration av årets fysikpris: Johan Jarnestad/Kungl. Vetenskapsakademien. Klicka för att zooma.
– Det gör det absolut. Min forskning handlar både om exploderande stjärnor, som kan producera ”små” svarta hål, och om supermassiva svarta hål som håller på att svälja stora mängder materia.
– Det var jätteroligt att se priset gå till svarta hål. Priset är också ett bra exempel på hur teoretiska modeller och observationer komplimenterar varandra inom astronomi.
– Det var kul att priset gick till gravitationsvågor år 2017. Detta är också i högsta grad kopplat till svarta hål eftersom två svarta hål som slås ihop ger upphov till starka gravitationsvågor.
– Om vi fortsätter på spåret svarta hål skulle det vara roligt med ett pris som relaterar till Event Horizon Telescope, som tog den första ”bilden” på ett svart hål nyligen.
– Det visar på att det nu finns extremt starka bevis för att svarta hål existerar i universum. Under ett antal decennier har vi gått från att detta varit ifrågasatt till att vi vet att det finns mängder av svarta hål med olika massor. Idag har vi dessutom många olika tekniker tillgängliga för att kunna observera dem.
Fysikpristagare: Andrea Ghez och Reinhardt Genzel delar ena halvan av årets pris. Foto: Jan Nordén/Kungl. Vetenskapsakademien. Klicka för att zooma.
Roger Penrose får ena hälften ”för upptäckten att bildandet av svarta hål är en robust förutsägelse av den allmänna relativitetsteorin”. Reinhard Genzel och Andrea Ghez tilldelas prisets andra hälft gemensamt för ”för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum”.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
