4 oktober 2022
Alain Aspect, John F. Clauser och Anton Zeilinger får 2022 års Nobelpris i fysik för sitt arbete med kvantmekaniskt sammanflätade fotoner, att ha påvisat Bells olikheter och lagt grunden för kvantinformatik. Oscar Agertz, astrofysiker vid Lunds universitet och ledamot i Sveriges unga akademi, svarar på 5 frågor om årets pris.
Årets fysikpristagare: Anton Zeilinger, John F. Clauser och Alain Aspect.
Nej, inte direkt till min forskning. Årets pris tar avstamp i några av modern fysiks mest fundamentala problem; hur verkligheten fungerar på mycket små skalor, där kvantmekaniska naturlagar råder. Min forskning fokuserar på hur galaxer och stjärnor bildas, och kopplingen till årets pris är att de båda relaterar till grundläggande frågorna om universum.
Ett mycket bra val! Här har flera av fysiken mest fundamentala frågor har lyfts upp från ren teori till något som är möjligt att studera empiriskt. Pristagarnas arbete med att experimentellt studera sammanflätade kvanttillstånd har lett till ny förståelse om fenomen som kvantteleportering, där partiklars tillstånd kan överföras till andra partiklar över stora avstånd. Därmed berör pristagarnas arbete inte bara verklighetens natur, utan det har även banat vägen för nya fält som kvantinformatik och kvantdatorer.
Jag tycker att fysikpriset 2011 till Saul Perlmutter, Brian P. Schmidt och Adam G. Reiss är extra intressant. Genom att observera supernovor i avlägsna galaxer kunde de visa att universum inte bara expanderar, utan att expansionen faktiskt accelererar. Detta pekar på existensen av en slag vakuumenergi som idag verkar vara en dominerande ingrediens för universums utveckling. Likt årets Nobelpris, har 2011 års pristagare tagit ren teoretisk fysik, här om universums utveckling grundat i Einsteins relativitetsteori, och studerat detta empiriskt.
I mitt eget fält är mörk materia-forskning något som jag tror kommer att ge ett framtida Nobelpris. Inom astrofysiken är mörk materia en grundsten för hur kosmologisk struktur uppstår, vilket James Peebles fick fysikpriset för år 2019. Om man experimentellt kan verifiera vad mörk materia faktiskt är, och därmed knyta samman partikelfysiken, kosmologin och astronomisk forskning, så är detta något som självklart är värdigt ett Nobelpris.
Det är mycket viktigt att hylla och belöna den avancerade experimentella forskningen som gör det möjligt att studera fundamental fysik. Det leder inte bara till nya teknologiska framsteg, utan berikar även vår förståelse för den verklighet vi lever i.
Mer information
Kungl. Vetenskapsakademiens pressmeddelande Nobelpriset i fysik 2022
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
