16 september 2026
Hur sätter Akademiska Hus hyrorna för universitet och högskolor, och hur kan lärosätena använda sina lokaler mer effektivt? I en Zoom-cirkel fick vi ta del av bolagets syn på sitt uppdrag och modellen med marknadshyror.
Foto: Olof Holdar och Isac Lundmark/Göteborgs universitet
Den 2 september arrangerade vi en intern Zoom-cirkel med Caroline Arehult, vd för Akademiska Hus, och Peter Anderson, bolagets CFO. Samtalet gav oss möjlighet att ställa frågor direkt till två av bolagets ledare i ett ämne som fått stor uppmärksamhet i samhällsdebatten.
Caroline Arehult beskrev Akademiska Hus uppdrag att äga, utveckla och förvalta fastigheter för universitet och högskolor. Bolaget strävar efter att vara en långsiktig partner till lärosätena genom att erbjuda data och analyser, möjliggöra investeringar och arbeta för hållbara och energieffektiva campus.
Peter Anderson berättade om hur hyrorna sätts. Lärosätenas hyra ska ligga i nivå med hyran för likvärdiga lokaler. Bedömningen påverkas bland annat av lokaltyp, ort, läge, storlek, standard, skick och avtalslängd. Anderson framhöll att Akademiska Hus avkastningskrav enligt bolagets bedömning inte påverkar hyrornas storlek.
Frågestunden användes sedan fullt ut. Hur skulle det påverka Akademiska Hus att driva verksamheten med kostnadshyror eller ändamålshyror i stället för marknadshyror? Hur tänker Akademiska Hus ledning inför att många forskare och lärare är frustrerade över hyresmodellen och dess konsekvenser? Hur fungerar kommunikationen mellan Akademiska Hus, lärosätena och forskare?
Sveriges unga akademi välkomnar dialogen men anser fortsatt att Akademiska Hus behöver reformeras. Lärosätenas lokalkostnader kan uppgå till 15–20 procent av deras totala budget. Under 2025 gjorde Akademiska Hus en vinst på 1,95 miljarder kronor och delade ut 3,9 miljarder kronor till staten. Det är pengar som i stället skulle kunna stärka svensk forskning och utbildning.
Vi uppskattar att Caroline och Peter tog sig tid att besöka oss och att få höra hur bolagets ledare ser på sitt uppdrag. Reformbehovet är en återkommande fråga för akademin eftersom lärosätenas lokalförsörjning påverkar forskning och undervisning på ett grundläggande sätt. Precis som Akademiska Hus anser vi att debatten bör vara faktabaserad och att fler dialoger behövs.
Jennifer Mack, ledamot i Sveriges unga akademi.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
