31 oktober 2019
Sveriges unga akademi lägger tyngd på akademisk frihet och finansiering av fri, nyfikenhetsdriven forskning av hög kvalitet i inspelet till den kommande forskningspropositionen. Vi vill att politikerna tar ställning för vetenskapens roll i samhällsutvecklingen och den viktiga kraft som forskningen och våra universitet utgör i kampen för hållbarhet och mot desinformation och populism.
Akademins inspel. Klicka för förstoring. Illustration: Maja på Näset
Sveriges unga akademis inspel till forskningspropositionen 2020
I inspelet presenteras över 40 reformförslag inom nyckelområden där regeringen omgående kan och bör vidta åtgärder. Det gäller bland annat karriärvägar och rekrytering, forskningsfinansiering, akademisk frihet, internationalisering och mobilitet.
– Vi menar att forskningsmedel – både basanslag och projektmedel – ska fördelas i transparenta processer som är kvalitetsdrivande. Det är avgörande för att Sverige ska fortsätta vara en internationellt konkurrenskraftig forskningsnation som bidrar till att lösa samhällets utmaningar. Hög kvalitet måste vara ledstjärnan för all statlig forskningsfinansiering, säger Sebastian Westenhoff, forskningspolitisk talesperson och kemist vid Göteborgs universitet.
– Så kallad nyfikenhetsdriven forskning där forskare förutsättningslöst söker ny kunskap och undersöker fenomen utan ett förutbestämt mål, utgör själva basen i ett kunskapssamhälle med hög takt av innovation och utveckling. Vi anser därför att en större andel av de statliga forskningsfinansiärernas budget ska gå till fria projektbidrag, säger Sanna Koskiniemi, vice ordförande och mikrobiolog vid Uppsala universitet.
Akademins ledamöter, alla framstående yngre forskare från en bred representation av ämnesområden och lärosäten runt om i landet, har gemensamt bearbetat och identifierat områden där forskningspolitiken kan göra skillnad för att få ut det mesta av sektorn.
– Akademisk frihet är en förutsättning för lärosätenas oberoende roll i ett demokratiskt samhälle och behöver stärkas i relation till den politiska makten. Vi föreslår därför bland annat att en majoritet av lärosätets styrelseledamöter ska utses av kollegiet och att den kollegiala representationen ska vara i majoritet, säger Magnus Jonsson, ordförande och forskare inom organisk elektronik vid Linköpings universitet.
I inspelet presenteras varje område överskådligt med akademins förslag och argument i punktform. Akademin har sen starten 2011 engagerat sig aktivt i forskningspolitiken, med återkommande inspel bland annat till forskningspropositionerna 2012 och 2016, samt med ett nätverksprogram där forskare och riksdagsledamöter träffas regelbundet under ett år.
Sebastian Westenhoff (forskningspolitisk talesperson), 076-618 39 36, sebastian.westenhoff@chem.gu.se
Sanna Koskiniemi (vice ordf), 070-760 76 16, sanna.koskiniemi@icm.uu.se
Magnus Jonsson (ordf), 070-089 62 31, magnus.jonsson@liu.se
Annika Moberg (kommunikationsansv), 070-325 32 18, annika@sverigesungaakademi.se
SVERIGES UNGA AKADEMI är en tvärvetenskaplig akademi för ett urval av de bästa yngre forskarna i Sverige. Akademin utgör en oberoende plattform som ger yngre forskare en stark röst i den forskningspolitiska debatten och som arbetar med att föra ut forskning till barn och unga. Inom akademin möts yngre forskare över lärosätes- och ämnesgränser. Akademin bildades 2011 på initiativ av Kungl. Vetenskapsakademien och har idag cirka 35 ledamöter valda på fem år.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
