Hur kan forskningsfinansiering bidra till den gröna omställningen – inte bara i samhället, utan också inom akademin? Den frågan stod i centrum när Sveriges unga akademi arrangerade ett rundabordssamtal under Vetenskap & Allmänhets konferens Folk och forskning i Uppsala den 6 maj.

FolkOchForskning_Thomas Carlgren

Foto: Thomas Carlgren

Utgångspunkten för samtalet var att det i dag finns omfattande forskning om hållbar samhällsomställning, samtidigt som forskningens egna klimat- och hållbarhetsavtryck diskuteras betydligt mindre. Under rundabordssamtalet riktades därför fokus mot forskningssektorn själv och den roll som forskningsfinansiering kan spela i omställningen till en mer hållbar akademi.

Samtalet kretsade kring frågor om hur offentliga och privata finansiärer kan skapa positiva incitament för hållbara forskningspraktiker, vilka erfarenheter som finns från andra europeiska länder och hur hållbarhetsaspekter skulle kunna integreras tydligare i svenska modeller för forskningsfinansiering.

SUA Balingsholm

Ruth Pöttgen, universitetslektor, docent i partikelfysik vid Lunds universitet och ledamot i Sveriges unga akademi.

Vi ville inleda en dialog mellan olika aktörer om huruvida forskningsfinansiering kan vara ett verktyg i omställningen till en grönare forskningssektor. 

Under samtalet medverkade bland annat forskare, forskningsfinansiärer och representanter från akademiskt ledarskap med olika perspektiv kopplat till en hållbar omställning inom forskningssektorn.

SøgaardJørgensenPeter_fotoErikThor_DSC_3875_2650x1700

Peter Søgaard, forskningtemaledare inom miljö- och hållbarhetsvetenskap vid Kungl. Vetenskapsakademien och Stockholms universitet och ledamot i Sveriges unga akademi.

Rundabordssamtalet visade hur några forskningsfinansiärer har lett vägen i att integrera hållbarhet som en del av ansöknings- och utvärderingsprocessen. Samtidigt framkom att det fortfarande finns ett stort och, enligt mig, viktigt steg kvar innan detta blir mainstream — särskilt bland forskningsfinansiärer som inte har hållbarhet som specifikt ämnesområde. Lärosäten har en särskilt viktig roll att spela i att göra finansiärerna trygga i att börja experimentera med detta. 

Följ Sveriges unga akademi

Dela artikel

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Senaste nytt från Sveriges unga akademi, utkommer cirka sex gånger om året. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Läs senaste nyhetsbrevet

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Stiftelsen för Sveriges unga akademi, orgnr. 802477-9483 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Markera för att samtycka till användning av Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

Markera för att samtycka till användning av Cookies för statistik
För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för personlig anpassning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för personlig anpassning
För att ge dig en bättre upplevelse placerar vi cookies för dina preferenser