SULF och Sveriges unga akademi med ny forskningspolitisk seminarieserie

Inbjudna forskaren Lisen Schultz, vice-forskningschef på Stockholm Resilience Centre (SRC) vid Stockholms universitet och ledamot i svenska Unescorådet, berättade om sin forskning som handlar biosfärsområden; naturvård och hållbar utveckling på ett nytt sätt. Människor ska kunna bo och utvecklas i dessa områden samtidigt som samhället kan testa ny kunskap och praktik där.

Människan har ruskat om sin hemplanet ordentligt förklarade Lisen Schultz, särskilt de senaste drygt femtio åren då vad som kallas Den stora accelerationen skett. Inom tvärvetenskapliga miljöforskningsfält observerar man och analyserar vad det kan innebära för oss. Lisen Schultz redogjorde för konceptet Planetära gränser; för de globala biofysiska systemen. Forskarna har försökt identifiera gränsvärden vi behöver hålla oss inom för att kunna fortsätta leva och utvecklas. Tre av dessa nio har överträtts: koldioxidutsläpp, utsläpp av kväve och fosfor till biosfären och massutrotning av arter. Hon berättade också om begreppet Doughnut Economics där en mänsklig, ekonomisk och social dimension adderas till modellen för planetära gränsvärden.

Schultz förklarade att forskningens roll har avgörande betydelse för de globala målen, för diagnostik, att identifiera, uttolka och följa upp målen; för lösningar – tekniska och sociala innovationer, konsekvensanalys; samt som unik samhällsinstitution och plattform för dialog, och som drivkraft för högre utbildning och demokrati.

Agenda 2030, som indikerar den deadline då målen ska ha uppfyllts, angår oss alla, påminde Lisen Schultz. Det är också utvecklande för forskningen hävdade hon – med nya frågor, metoder, insikter och samarbeten. Flera mål arbetar många redan med, som utbildning, jämställdhet, trygga arbetsvillkor och internationellt samarbete. Det finns förstås också problem med målen, några av dem kan till och med motverka varandra, och alla länder i FN är inte demokratier. Många forskningsfinansiärer efterfrågar en tydlig koppling till agenda 2030, även om de flesta är överens om att forskningen inte ska styras utifrån. Men god kunskap om målen börjar kanske ses som en hygienfaktor. Målen kan också betraktas som ett nytt raster genom vilket man kan betrakta sina forskningsfrågor, och i allra bästa fall nå genombrott som också för oss närmare målen.

Det övergripande syftet med seminarieserien är kompetensutveckling och kunskapsbyggande, men också att erbjuda en arena för nätverkande. Seminarieserien riktar sig till dig som på olika sätt arbetar med frågor som rör forskning och högre utbildning, som vill lära dig mer om hur systemet för forskning och högre utbildning fungerar och som intresserar dig för forskningspolitik och samhällsfrågor som på olika sätt rör forskningssystemet. Nästa tillfälle i serien är den 12 mars och handlar om Universitet vs Forskningsinstitut. Vad är egentligen skillnaden mellan universitet/högskola och forskningsinstitut? Vad är forskningsinstitutens roll i det svenska forskningssystemet? Föreläsare: Pia Sandvik, VD RISE