Skolfrågan är högaktuell inför valet, med anledning av de dåliga PISA-resultaten. Men skolans problem får inte reduceras till en uppgörelse mellan politiska ideologier, skriver Sveriges unga akademi och ger tre konkreta förslag för en framgångsrik skola, utifrån fyra forskningsbaserade utgångspunkter.

Andreas Ryve Foto: Markus Marcetic

En av artikelförfattarna: Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik. Foto: Markus Marcetic/Sveriges unga akademi

Läs debattartikeln på Tidningen Curie

Debatten om orsaker till – och lösningar på – skolans problem får inte reduceras till en uppgörelse mellan politiska ideologier. Det är hög tid att argumentation och förslag baseras på de forskningsresultat som faktiskt finns i skolfrågan. Vi presenterar fyra forskningsbaserade utgångspunkter och tre strukturella förslag som bas för utvecklingen av en framgångsrik skola.

Sveriges unga akademi är, liksom många andra, oroade över den svenska skolans utveckling. Det finns dock forskning att luta sig mot, både för problemformulering och för åtgärder. Modern skolforskning ger stöd för följande utgångspunkter för att förbättra den svenska skolan.

Det finns i dag mycket små möjligheter för forskare att bidra till att forskningsbasera och därmed utveckla den svenska skolan, annat än genom lärarutbildningen, och vi föreslår därför:

1)    att det skapas forum där forskare, politiker och skolhuvudmän kan resonera kring prioriteringar om skolan;
2)    att det etableras infrastruktur i form av kombinerade forsknings- och utvecklingsavdelningar i nära anslutning till skolor som syftar till att långsiktigt forskningsbasera skolans arbete;
3)    att framtida skolutveckling tydligt kopplas till forskning och forskargrupper med gedigna kunskaper i att systematiskt utveckla skolan.

Forskare på lärosäten har ett viktigt ansvar i att utveckla lärarutbildningen. Vi vill dock bidra på flera plan och anser att existerande kunskap i alldeles för liten utsträckning används i såväl strategiska beslut som operativa insatser. Att genom de tre ovan nämnda förslagen börja arbeta med de fyra forskningsbaserade utgångspunkterna är ett avgörande steg för att etablera en skola som bygger på vetenskaplig grund.

Andreas Ryve
Professor i matematikdidaktik, Mälardalens högskola
Ledamot i Sveriges unga akademi

Marie Wiberg
Docent i statistik, Umeå universitet
Ledamot i Sveriges unga akademi

Stefan Jonsson
Professor i företagsekonomi, Uppsala universitet
Ledamot i Sveriges unga akademi

Martin Högbom
Professor i strukturbiokemi, Stockholms universitet
Ordförande i Sveriges unga akademi

Marie Wiberg Foto: Markus Marcetic
Stefan Arora Jonsson Foto: Markus Marcetic
Martin Högbom Foto: Markus Marcetic

Artikelförfattare: Marie Wiberg, Stefan Arora Jonsson och Martin Högbom. Foto: Markus Marcetic/Sveriges unga akademi

Dela artikel

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Stiftelsen för Sveriges unga akademi, orgnr. 802477-9483 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för personlig anpassning

För att ge dig en bättre upplevelse placerar vi cookies för dina preferenser
Stefan Arora Jonsson Foto: Markus Marcetic
Martin Högbom Foto: Markus Marcetic