25 juni 2018
Kreativitet, nytänkande och hög kvalitet. För att nå dit måste fokus ligga på attraktiva miljöer med tydliga karriärvägar, god arbetsmiljö och stor autonomi för forskare och lärare, skriver Sveriges unga akademi. Annars riskerar lärosätena att skena iväg som Långbens husvagn på campingsemestern.
Mia Phillipson, forskningspolitisk talesperson för Sveriges unga akademi. Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi
Läs artikeln på Tidningen Curie
”Vem är det som styr egentligen?”
Frågan ställs av Musse Pigg när han tillsammans med Långben och Kalle Anka reser på husvagnssemester och husvagnen börjar skena utför berget mot avgrunden. Samma fråga bör vi som arbetar inom universitet och högskolor ställa oss, vem är det egentligen som styr vår verksamhet?
Med anledning av den pågående STRUT-utredningen samt Universitetskanslersämbetets (UKÄ) rapport Kvalitetssäkring av forskning har många kloka personer frågat sig hur man bäst styr lärosätena så att de presterar framstående forskning och högre utbildning. Sveriges unga akademi menar att det kan man inte! Fokus från staten och lärosätenas ledningar bör vara att skapa attraktiva miljöer med tydliga karriärvägar, god arbetsmiljö och stor autonomi för forskare och lärare. Så gynnas kreativitet, nytänkande och hög kvalitet.
Forskningens frihet är inte ett särintresse; den är fastslagen i lag. Högskolelagen (1:6) föreskriver ”1. forskningsproblem får fritt väljas; 2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och 3. forskningsresultat får fritt publiceras.” I Regeringsformen (2:18) anges att ”Forskningens frihet är skyddad … i lag.” Tack vare detta kan forskare i Sverige bedriva forskning som inte alltid behagar politiker och makthavare. Det är oerhört viktigt och kan inte alltid tas för givet, vilket historien och omvärlden tydligt vittnar om. Tyvärr saknas motsvarande skydd för den högre utbildningen och vi uppmanar regeringen att åtgärda detta. Det fria ordet är fundamentet för en demokrati. Det bör vara självklart att lärosätena och lärarna är fria att undervisa i de ämnen och om de frågor som de anser är relevanta.
Lagar är dock av ringa värde om inte de praktiska förutsättningarna för fri forskning och högre utbildning finns på plats. Idag tillsätter regeringen rektor, ordföranden och majoriteten av ledamöterna i lärosätenas styrelser. I modellförslaget som STRUT-utredningen presenterar föreslås vidare att universitet och högskolor ska skriva fyraåriga kontrakt med regeringen angående verksamheten. Förslaget tar begreppet jäv till en ny nivå, då det i praktiken innebär att regeringen ska teckna kontrakt med den styrelse som den själv tillsatt. Sveriges unga akademi ifrågasätter förslaget, som vi anser riskerar främja en osund politisering och begränsa lärosätenas autonomi. Vi är också oroliga över att lärosätenas intressen kan komma att spelas ut mot varandra.
Förslaget tar begreppet jäv till en ny nivå, då det i praktiken innebär att regeringen ska teckna kontrakt med den styrelse som den själv tillsatt.
Parallellt med STRUT-utredningen pågår ett arbete kring kvalitetsutvärderingssystem för forskning, och UKÄ:s rapport ”Kvalitetssäkring av forskning” är nu ute på remiss. Oavsett modell för kvalitetsutvärdering så vill Sveriges unga akademi inskärpa vikten av att det verkligen är forskningens kvalitet som utvärderas och inte uppfyllandegrad av politiska direktiv. I de fall regeringen använder regleringsbrev (eller de förslagna avtalen) till lärosätena för att genomdriva politiska mål så bör dessa inte vara del i bedömningen av forskningens kvalitet. Kvalitetsbedömning av forskning bör alltid ske genom sakkunniggranskning, med stöd av bibliometriska analyser på systemnivå, som görs av andra forskare. Sveriges unga akademi motsätter sig starkt en alltför politiserad styrning och utvärdering av lärosätena.
Enligt SOM-institutets återkommande undersökningar har medborgare i Sverige en hög tilltro till såväl stat som myndigheter. Vi är dock oroliga för en alltför stor tilltro till politikernas goda vilja att värna den akademiska friheten, då historien och omvärlden tyvärr visar att så inte alltid är fallet. Regeringens strävan efter ökad makt över våra lärosäten står i skarp kontrast till det självbestämmande som vi värnar. Till skillnad från både Långben och regeringen anser Sveriges unga akademi att professionen bör sitta bakom ratten och styra. Detta ger legitimitet åt verksamheten och borgar för att lärosätena har integritet att stå emot otillbörlig åsiktspåverkan.
Mia Phillipson
Forskningspolitisk talesperson för Sveriges unga akademi
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.