Remissvar angående betänkandet En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)

Kommenterar från akademins forskningspolitiska talesperson

SOU 2019:6

Akademins vision är att Sverige fortsatt ska vara en stark forskningsnation som samtidigt erbjuder den bästa undervisningen. Vi välkomnar att utredningen belyser förutsättningarna för lärosätenas verksamhet och menar att utredningen innehåller en del bra och konkreta förslag. Sveriges unga akademi är dock kritisk mot att forskarperspektivet genomgående saknas. Vi är också kritiska till att utredningen avstyrker alla former av konkurrens om basanslag mellan lärosäten, istället för att se utvärdering som en nödvändig och kvalitetsdrivande mekanism. Att kvalitetsarbetet på lärosätena ska drivas av en inre motivation, som utredningen föreslår, framstår för oss som naivt.

Ett centralt förslag i utredningen är att basanslaget för forskning ska öka på bekostnad av de fria projektmedel som fördelas av forskningsråden. Sveriges unga akademi är starkt kritiska till detta då vi menar att de fria projektmedlen är kvalitetsdrivande, motverkar nepotism och främjar jämställdhet. Forskningsråden har transparenta processer för att identifiera den bästa forskningsidén och forskaren, vilket tyvärr inte kan sägas om alla lärosäten. Sveriges unga akademi anser även att fria projektmedel är det bästa sättet att stödja yngre forskare och ge dem optimala förutsättningar att driva förnyelsen av forskningen i Sverige.

Sveriges unga akademi sympatiserar med utredningens intention att öka lärosätens autonomi. För detta kan det krävas höjda basanslag, men vi är kritiska till utredningens förslag till implementering. Vi anser att höjda basanslag kräver att (1) basanslagen konkurrensutsätts, (2) lärosätenas styrelser får en majoritet av lärare och forskare, och (3) det kollegiala styret stärks på alla beslutsnivåer inom lärosätena. För att stärka det akademiska ledarskapet måste den administrativa bördan minimeras för kollegialt valda ledare (prefekt, dekan, rektor) så att de kan fokusera på strategiska frågor.

Sveriges unga akademi är tveksamma till dialogbaserad styrning genom överenskommelser mellan regering och lärosäten som utredningen föreslår, då vi tror att det riskerar att öka den politiska styrningen av forskning och utbildning, samt att lärosätena blir än mer likriktade i sin strävan att möta den politiska viljan.

Utredningen förespråkar en stark koppling mellan forskning och undervisning och att forskningsresurser ska styras mot miljöer som ökar studentantalet. Sveriges unga akademi instämmer med utredaren om att högre utbildning självfallet ska bygga på vetenskaplig grund. Vi är dock kritiska till den föreslagna resursstyrningen, då behovet av forskningsanknytning i undervisningen varierar stort mellan ämnen och utbildningsnivå. Akademin anser också att det är orealistisk att alla lärosäten i Sverige ska bedriva lika intensiv forskning inom alla utbildningsområden. Av den anledningen är vi försiktigt positiva till den profilering av lärosäten som föreslås i utredningen.

Sveriges unga akademi avstyrker att STRUT-modellen införs i sin helhet. Det finns flera bra förslag i utredningen men sammantaget menar vi att den förslagna modellen riskerar att minska det kollegiala inflytandet och förutsättningarna för att bedriva genombrottsforskning i Sverige.