6 november 2026
Att skriva är en central del av forskarens arbete, men vägen från den första meningen till en färdig artikel eller forskningsansökan är sällan spikrak. Hur blir man en bra akademisk skribent och vad krävs för att fånga läsarens intresse? Det var några av frågorna som diskuterades när Curie Talks gästade Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Årets sista Curie Talks hölls på Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet. I panelen medverkade Helena Bornholm, moderator, samt forskarna Isak Hammar, Sara Tanderup Linkis, Susanne Pelger och David Larsson Heidenblad. Foto: Natalie von der Lehr/Tidningen Curie
Samtalet berörde också hur AI påverkar det vetenskapliga skrivandet, varför bokutgivningen minskar samtidigt som antalet vetenskapliga artiklar ökar och vilka utmaningar forskare möter i sitt skrivande.
I panelen deltog Lundaforskarna Sara Tanderup Linkis – docent i digitala kulturer och ledamot i Sveriges unga akademi, David Larsson Heidenblad – docent i historia, Susanne Pelger – docent i utbildningsvetenskap, och Isak Hammar – docent i historia och publiceringskoordinator vid HT-fakulteterna. Samtalet modererades av Helena Bornholm, ansvarig för Sveriges unga akademis utåtriktade verksamhet.
Vill du ta del av samtalet? Lyssna på inspelningen här:
Curie Talks är en samtalsserie som arrangeras av Tidningen Curie och Sveriges unga akademi i samarbete med landets universitet och högskolor. Samtalsserien lyfter aktuella frågor om forskningens villkor och forskares vardag. Samtalen spelas in och går att lyssna på via Curiepodden.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.