2 oktober 2025
Under de senaste åren har vi sett allt fler exempel på hur demokratin utmanas och yttrandefriheten begränsas på olika sätt. Inför Banned Books Week var Sveriges unga akademi medarrangör till ett samtal om förbjuden litteratur. Samtalet hölls på Farsta bibliotek i södra Stockholm.
I oktober arrangerades ett samtal om förbjuden litteratur på Farsta bibliotek. I panelen (fr. v.): Maja Åström, moderator, Sara Tanderup Linkis, litteraturforskare och ledamot i akademin, Kerstin Almegård, ordförande Svenska PEN samt Annelie Drewsen, författare. Foto: Sveriges unga akademi
Litteraturen har alltid varit ett kraftfullt verktyg för att sprida tankar och idéer – ett verktyg som också väckt starka känslor. Det finns ett otal exempel genom historien på böcker som förbjudits för att de utmanat religion, makt och moral.
I USA har det skett en lavinartad utveckling under Donald Trumps presidentskap. En ny rapport från PEN America visar att allt fler böcker förbjuds i amerikanska skolor. Under läsåret 2024–2025 räknade PEN America nästan 7 000 fall av bokförbud i 23 delstater. Florida toppar listan, följt av Texas och Tennessee. Sedan 2021 har nästan 23 000 böcker förbjudits i hela landet.
Harry Potter (J.K. Rowling) och Män som hatar kvinnor (Stieg Larsson) är ett par exempel på böcker som plockats ner från hyllor i USA på grund av sitt innehåll. När det gäller barn- och ungdomsböcker drivs censuren ofta av föräldrar, skolor eller bibliotekarier som vill skydda yngre läsare från vad man anser vara kontroversiellt material.
Kan samma sak hända i Sverige? Detta diskuterade en panel bestående av Unga akademins ledamot Sara Tanderup Linkis, litteraturforskare, Kerstin Almegård, ordförande i Svenska PEN och Annelie Drewsen, författare.
– Att barn kan ta skada är ett vanligt argument för att ta bort litteratur från hyllorna, påpekade Annelie Drewsen.
Hon är författare till ett 40-tal barn- och ungdomsböcker, och har själv erfarit hur litteratur kan väcka starka känslor. Hennes bok Prinsen av Porte de la Chapelle drog igång en sociala medier-debatt bland åländska föräldrar efter att elever i årskurs sju läst boken i skolan. Diskussionen handlade om huruvida innehållet är lämpligt för 13-åringar.
Boken handlar om en ung man som efter att ha fått avslag på sin asylansökan i Sverige tvingas fly och hamnar som papperslös i Frankrike. Boken är baserad på verkliga erfarenheter och skildrar bland annat ett sexuellt övergrepp.
Annelie Drewsen anser att man ”måste kunna skriva om det som sker i verkligheten”. Problemet är inte att det skrivs om övergrepp, utan att det faktiskt händer. Skönlitteratur kan vara ett bra verktyg för att samtala om svåra ämnen, menar hon. Inte minst i skolan, där det finns utbildade vuxna i närheten som kan svara på frågor i en trygg miljö.
Sara Tanderup Linkis inflikade att bokförbud inte hindrar dagens unga från att ta del av till exempel sex och våld.
– De hittar till TikTok, men kanske inte alltid till biblioteken, påpekade hon.
Att Sverige skulle kunna genomgå samma häpnadsväckande utveckling som USA var panelen tveksam till.
– Sverige har en annan lagstiftning och kultur, men förändringar kan ske i små steg över tid, varnade Kerstin Almegård och gav exempel på hur bibliotek utsätts för otillbörlig påverkan från politiker och allmänhet.
Som slutfråga ombads paneldeltagarna tipsa om varsin bok som de tycker är viktig att försvara. Sara Tanderup Linkis höll med om att det är angeläget att diskutera vilka böcker som är betydelsefulla, men att poängen för henne är att det ska finnas en litterär bredd på biblioteken, inte minst när det gäller barn- och ungdomslitteratur.
Samtal pågår som är ett samarbete mellan Stockholms stadsbibliotek, Svenska Unescorådet och Kommittén för demokratins röstbärare /Sveriges unga akademi.
”Vem vågar prata om klimatet?” (Tranströmerbiblioteket)
”Från frontlinjen till flödet” (Kista bibliotek)
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
