Foto. Lars Pehrson/Sveriges unga akademi
Hur inträffar ovanliga händelser, såsom extrema väderförhållanden (översvämningar, enorma vindstyrkor), storskaliga strömavbrott eller börskrascher? Vilka (matematiska) principer ligger till grund för de senaste årens snabba utvecklig inom maskininlärning och AI? Hur kan vi utveckla effektiva beräkningsmetoder för problem inom till exempel fysik, kemi och biologi?
Dessa frågor är exempel på vad jag jobbar med i min forskning. Gemensamt är att de alla på ett eller annat sätt handlar om system eller modeller där slumpen spelar en avgörande roll, så kallade stokastiska system. Sådana system behandlas framför allt inom den del av matematik som kallas sannolikhetsteori. Det är inom just sannolikhetsteori, samt det närliggande området matematisk statistik, som jag bedriver huvuddelen av min forskning. Jag är speciellt intresserad av kopplingar mellan sannolikhetsteori och andra områden inom matematiken. Tvärvetenskapliga frågor där verktyg från sannolikhetsteori kan leda till nya insikter, tillhör även mina favoriter.
Exempel på områden som min forskning handlat om nyligen är beteendet hos en viss typ av partikelsystem när antalet partiklar växer, matematiken bakom så kallade djupinlärningsmetoder samt numeriska metoder som används bland annat vid modellering av synapser i hjärnan.
Född: 1985
Intressen: Utöver matematik och att umgås med familjen tycker jag om att läsa, vin, träning i de flesta former och att vistas i naturen (gärna kombinerat med träning).
Övrigt: Har tre (relativt) små barn inom tre år som på ett fantastiskt och kaosartat sätt styr mycket av min tid. Jag har bott och arbetat i USA och Holland innan jag återvände till Sverige. I ett tidigare liv som löpare har jag sprungit både New York och Boston Marathon.
Jag ser Sveriges unga akademi som en möjlighet att verka i ett större sammanhang än det specifika forskningsområde jag tillhör, i frågor som rör allt från internationalisering till mångfald inom akademin och att förbättra (unga) forskares förutsättningar och möjligheter. Speciellt vill jag hjälpa till att nyansera barn och ungdomars bild av vad det innebär att forska och vem som kan bli forskare, samt belysa vikten av tvärvetenskaplig forskning och förbättrar unga forskares möjligheter att arbeta över traditionella ämnesgränser.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
