1 juni 2017
Senast numret av Universitetsläraren innehåller en exposé över hur forskningspolitiken utvecklats i Sverige sedan 1940-talet fram till forskningspropositionen som beslutades i april i år. Tillsammans med Jan Björklund (minister för högre utbildning och forskning under åren 2007 till 2014) ger akademins ledamöter Maria Tenje och Kristian Pietras sin syn på forskningspolitiken.
Maria Tenje och Kristian Pietras Foto: Markus Marcetic, Annika Moberg/Sveriges unga akademi
Läs hela artikeln i Universitetsläraren: Samsyn över blockgränsen präglar forskningspolitiken
– Sökandet efter ny kunskap, inte samverkan, bör vara forskningens ledstjärna. Forskningspropositionens fokus på ökad strategisk styrning, i stället för nyfikenhetsdriven grundforskning, riskerar att stänga dörren för framtida innovationer och leda till kortsiktig problemlösning. Vi vill i stället stärka sökandet efter ny kunskap genom att ge stabila villkor åt lärosätena med reellt förstärkta basanslag, säger akademins vice ordförande Kristian Pietras, professor i molekylär medicin vid Lunds universitet.
– Sveriges unga akademi har ett stort engagemang i forskningspolitiska frågor och verkar för att svensk forskning ska fortsätta stå stark. För att skapa goda förutsättningar för yngre forskare att lyckas krävs pålitliga och tydliga karriärsystem och att forskningspolitiken är långsiktig så att de unga forskarna vågar ta sig an de stora utmaningarna där man inte kan räkna med kortsiktig avkastning, säger ledamot Maria Tenje, docent i mikrosystemteknik vid Uppsala universitet och Lunds universitet.
Mer information
Universitetsläraren: Samsyn över blockgränsen präglar forskningspolitiken
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.